Vindkraft och fåglar: en uppdaterad analys av effekterna av vindkraft på fåglar samt vägledning angående integrerad planering och studier av påverkan

Rapporten Wind farms and Birds: An updated analysis of the effects of wind farms on birds, and best practice guidance on integrated planning and impact assessment (översatt i rubriken ovan) är en uppdatering av föregångaren Windfarms and Birds: An analysis of the effects of windfarms on birds, and guidance on environmental assessment criteria and site selection issues som publicerades 2003.

Båda rapporterna har sammanställts av RSPB (BirdLife i England) på uppdrag av Bernkonventionen och är i det mesta samstämmiga med de två vindkraftsdokument som SOF tagit fram för nationellt bruk: policy om vindkraft (Pdf 0,2 MB) samt kompletterande rekommendationer för planering och handläggning av vindkraft (Pdf 0,2 MB). Det svenska projektet Vindval har publicerat syntesrapporten Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss (Pdf 1,7 MB), som beskrev kunskapsläget fram till 2011.

Den uppdaterade rapporten sammanfattar de framsteg som gjorts under den gångna tioårsperioden och försöker konkretisera hur potentiella konflikter mellan vindkraftsindustrin och Europas fågelfauna ska minimeras. Tanken är att tillhandahålla vägledning för såväl vindkraftsexploatörer som tillståndsmyndigheter, miljökonsulter och ideella naturvårdsorganisationer.

Inledningsvis beskrivs de mest aktuella negativa effekterna av vindkraft: undanträngning/störning, habitatförlust, barriäreffekter, kollisionsmortalitet samt indirekta effekter (exempelvis förändrad bytestillång). En stor svårighet ligger i att översätta effekterna, eller samverkan mellan dem, till reell påverkan på fåglar som utsätts.

Störningseffekterna konstateras vara stora, åtminstone på vissa typer av fåglar. På land anges exempelvis häckande storspov respektive övervintrande vadare och ”våtmarksfåglar” undvika vindkraftverk med 800-850 m. Till havs tycks lommar och sjöorre vara allra mest känsliga, följda av bl.a. ejder, sillgrissla och tordmule, med uppmätta effekter åtminstone 2 km från vindkraftparker.

Systematisk genomgång indikerar att fågelförekomsten vid en vindkraftsanläggning minskar med tiden. Detta beror troligen (delvis) på att vuxna fåglar ofta är trogna sina revir och därför anpassar sig efter nya förhållanden i möjligaste mån. Deras avkomma väljer däremot sannolikt att slå sig ner utanför vindkraftsområdet. Eventuell tillvänjning, d.v.s. minskat undvikandebeteende, verkar förekomma i vissa fall (åtminstone hos rastande/övervintrande fåglar), men kan också ha negativ effekt eftersom risken för kollisioner då ökar.

Det är idag mycket svårt att säkert påvisa förändringar i fågelpopulationer i anslutning till vindkraftparker. Detta beror till stor del på att även andra faktorer (t.ex. väder-/klimatvariationer) spelar avgörande roll. En analys av tolv sjöfågelarter visade att även efter femton års inventering på en plats kunde en minskning med 25 % endast säkerställas med 55 % säkerhet (gränsen för statistikst signifikant säkerhet brukar dras vid 95 %). Jämförelser hos två arter (havssula och sillgrissla) mellan före (1993-2007) och efter (2008-2010) en vindkraftsetablering visade först ingen signifikant skillnad i antal, men när ytterligare ett inventeringsår (2011) adderades framträdde en säker minskning hos båda.

Generellt har kollisionsproblematiken hittills fått störst uppmärksamhet, delvis eftersom den egentligen är den enda som går att mäta direkt. Men innan några slutsatser kan dras av direkta kollisionstal återstår många hinder. Klassiska sådana är att många kollisionsoffer förs bort av predatorer samt att kvarvarande kroppar upptäcks i varierande omfattning. Dessa svårigheter går att på ett korrekt sätt kompensera för med noggranna metoder. Betydligt svårare är det att veta i vilken utsträckning fåglar undviker vindkraftverk och på så sätt undkommer kollision. I kollisionsmodeller anges ofta att fåglar skulle undkomma i 98 % av de fall som de passerar genom en rotorsvept yta hos ett planerat vindkraftverk, men det finns få övertygande empiriska data som styrker detta tal, som sannolikt också varierar stort mellan olika vädersituationer. En lägre undvikandefaktor skulle ge avsevärt högre kollisionsberäkningar.

Stor vikt läggs på rekommendationer till vindkraftsbranschen för hur den kan nå högre acceptans bland befolkningen i allmänhet och naturvården i synnerhet, vilket generellt skulle gynna och påskynda utbyggnaden av vindkraft (på lämpliga platser). Ett flertal europeiska exempel i rapporten illustrerar effekterna av brist på, respektive tillämpning av, god planering. Exploatörer bör följa den rekommenderade hierarkin som går ut på att ”undvika-förhindra-kompensera-förbättra”, d.v.s. i första hand orsaka minimal påverkan och sedan kompensera för de effekter som kvarstår och helst förbättra rådande förhållanden på platsen. Hur detta är tänkt att genomföras ska tydliggöras av exploatören i miljökonsekvensbeskrivningen. I sådana fall där påverkan på särskilt viktiga fågelpopulationer inte kan bedömas med tillräckligt stor säkerhet, eller då effekten av motåtgärder/kompensation är osäker, ska försiktighetsprincipen tillämpas.

Samarbete mellan vindkraftsbranschen, tillståndsmyndigheter, forskare och fristående intresseorganisationer är essentiellt för en framgångsrik utveckling av vindkraftsindustrin i samspel med naturen och måste vara en självklar vision när vindkraften lanseras som ”miljövänlig”. I enskilda projekt bör detta samarbete inledas redan vid val av plats. Att vänta med samråd tills så sker genom den formella processen kan vara för sent, eftersom mycket redan då investerats i projektet och svårlösta konflikter kan ha uppkommit.

Rapporten betonar att i takt med att vindkraften byggs ut kommer de hittills förbisedda kumulativa (samverkande) effekterna att få ökad betydelse. Tillståndsmyndigheter måste vara uppmärksamma på potentiell ”salamitaktik”, där stora projekt delas i mindre för att maskera effekterna.

Insamling av data som möjliggör analys av påverkan är av fundamental betydelse. Redan här brister det i många fall, då inventeringar som genomförs till grund för miljökonsekvensbeskrivningar ofta är alltför knapphändiga. Rapporten anmärker också på att processen i dagsläget inte är tillräckligt transparent när det gäller tillgängliggörande av inventeringar, analyser och kontrollprogram. Sådan information bör samlas i en gemensam databas (på åtminstone nationell nivå), så att oberoende och bredare analyser kan låta sig göras.

Behovet av forskning är fortfarande stort och vi behöver bättre förståelse för vilka områden som är viktiga för olika fågelarter. Detta gäller i synnerhet till havs, där utbyggnaden av europeisk vindkraft sannolikt kommer att expandera kraftigt och där kunskaperna om fåglarnas behov ofta endast är på basal nivå. Precis som i Sverige förutspås en stor del av framtida exploatering ske i skogsbygd. Därför måste effekterna på skogshabitat och känsliga skogsfåglar undersökas noggrant.

Kontrollprogram måste kunna påvisa såväl kort- som långsiktiga effekter av etableringen och behandla all relevant påverkan enligt miljökonsekvensbeskrivningen. Studierna måste vara upplagda så att förutspådd påverkan, och effektiviteten i insatser som motverkar den negativa påverkan, kan utvärderas. Om den totala påverkan (efter förmildrande insatser) är större än vad miljökonsekvensbeskrivningen angett ska tillståndsmyndigheten kräva korrigerande åtgärder. BirdLife-författarna har, liksom SOF, insett det orimliga i att vindkraftsexploatörer (ensam) driver kontrollprogram. De manar till att inkludera myndighetsutövare, forskare och den ideella naturvården.

Den engelska rapporten i sin helhet kan laddas ner här (Pdf 1,7 MB).
Fågelskydd
 
KONTAKTA OSS

BirdLife Sverige
Telefon: 0485-444 40, 09:00-15.00 mån-fre (lunchstängt 12-13) 
Postadress: Stenhusa Gård, Lilla Brunneby 106, 386 62 Mörbylånga

Medlemsfrågor (adressändring m.m.)

Telefon: 0485-444 40
E-post: medlem@birdlife.se

Press
Niklas Aronsson, presskontakter och redaktör Vår Fågelvärld

Telefon: 073-915 60 99
ÖVRIGA VERKSAMHETER

Naturbokhandeln

Telefon: 0485-44440
E-post:
info@naturbokhandeln.se

AviFauna Naturresor
Telefon: 0485-44440
E-post:
admin@avifauna.se

Ottenby fågelstation
Telefon: 0485-661093
E-post:
ottenby@ottenby.se

naturum Ottenby
Telefon: 0485-661200
E-post:
naturum@ottenby.se
 
REGIONALFÖRENINGAR