Svenska rapporter och arbeten

Rapport från Vindval (2011) (Pdf 1,7 MB)

Vindvals syntesrapport Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss offentliggjordes vid en presskonferens i Stockholm 2011-11-10. Den utgör en omfattande och användbar sammanställning av befintlig kunskap och forskning, inklusive förslag på vad som bör ingå i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) i samband med vindkraftetableringar samt hur inventeringar och kontrollprogram bör utformas. Läs mer om Vindval på http://www.naturvardsverket.se/vindval

Slutrapport fågelundersökningar vid vindkraftparken Lillgrund i Öresund (Pdf 2,2 MB)

Hösten 2011 publicerades den sammanfattande rapporten av fågelundersökningarna som utförts vid vindkraftparken Lillgrund i Öresund. Dessa inkluderar observationer från båt och flygplan under fem respektive fyra vintersäsonger före/efter det att parken togs i bruk, samt radarstudier under fem vår- och tre höstsäsonger (en vår- och höstsäsong färre innan etableringen).

Antalet sjöfåglar inom ett specifikt område varierar ofta betydande mellan olika år, bl.a. beroende på isförekomst och födotillgång, så även i denna studie. Talrikaste arter var ejder, småskrake och alfågel. Ur populationsperspektiv är området viktigast för småskrake. Inventeringen konstaterade nämligen Sveriges största koncentration av arten och ansamlingen bedömdes utgöra en betydande andel av populationen i Östersjön/nordväst-Europa. För alfågel finns de mest betydelsefulla övervintringsplatserna längre in i Östersjön.

Inventeringarna kunde inte belägga några till vindkraftparken relaterade stora förändringar av antalet rastande och övervintrande sjöfåglar i södra Öresund. Antalet småskrakar var generellt färre i regionen under studiernas senare del, vilket försvårade möjligheterna att upptäcka beteendeförändringar. Däremot konstaterades ejder och alfågel tydligt undvika själva anläggningen, även om förstnämnda art visade till synes större acceptans under det sista året.

Radarstudierna påvisade inte heller några betydande förändringar i de observerade flyttande fåglarnas beteenden gentemot vindkraftparken före respektive efter driftstart. Noterbart är dock att andelen individer som passerade över Lillgrund efter vindkraftparkens tillkomst var endast 20% jämfört med dessförinnan. Detta tolkas som att fåglarna undviker att flyga genom anläggningen, vilket skulle minska kollisionsriskerna. Det bör tilläggas att i stort sett bara större fåglar och flockar kan upptäckas med radar, exempelvis sjöfåglar och duvor.

Författarna uppskattar att i storleksordningen ett hundra till några hundra fågelindivider kolliderar med vindkraftverken på Lillgrund varje år, och relaterar detta till att uppskattningsvis 10 ggr fler kolliderar med Öresundsbron.

Fåglar i Vänerområdet ur ett vindkraftperspektiv (Pdf 1,5 MB)

Länsstyrelserna i Värmland och Västra Götaland har (2011) tagit fram en rapport som kunskapsunderlag för bedömning av vindkraftutbyggnadens inverkan på fågellivet i Vänerområdet. Rapporten inleds med en generell sammanfattning av kunskapsläget.

Vindbruk och örn i Västerbottens län (Pdf 1,2 MB)

I ett samarbete mellan Länsstyrelsen samt havs- och kungsörnsgrupperna i Västerbottens län har ett förslag till strategi för hur vindkraftutbyggnaden ska kunna genomföras utan alltför stor påverkan på länets örnstammar. Fler liknande exempel vore mycket önskvärda!

Fåglar och vindkraft i Nyköpings och Oxelösunds kommuner (Pdf 4,0 MB)

Det kan säkerligen kännas som en stor och svåruppfylld uppgift att som liten förening sammanställa en väl underbygd rapport för officiellt bruk. Föreningen Södermanlands Ornitologer visar att det kanske inte alltid krävs omfattande och långa vetenskapliga studier för att ge en god uppfattning om vilka områden som är lämpliga/olämpliga för vindkraftetablering. I stort sett över hela vårt land finns den grundläggande kunskapen om vår fågelfauna hos regional- och lokalföreningsmedlemmar. Med relativt små ekonomiska och organisatoriska medel skulle fler liknande rapporter kunna framställas.
Länsstyrelsen i Västra Götaland publicerade 2009 en rapport som bedömer hur särskilt känsliga eller hotade arter av fåglar och däggdjur påverkas av vindkraftetablering. Arterna som tas upp i rapporten är sådana som förekommer i Västra Götalands län och som är föremål för åtgärdsprogram och/eller är förtecknade i bilagorna 2 eller 4 i EU:s habitatdirektiv eller bilaga 1 i EU:s fågeldirektiv. Rapporten innefattar bl.a. en översiktstabell där sårbarheten för olika effekter (kollision, störning etc.) bedöms enligt en fyrgradig skala. Bedömningarna avser i första hand påverkan och effekter direkt kopplade till vindkraftsanläggningar på land. Däremot omfattar bedömningarna inte kringanläggningar såsom vägar, ledningar m.m.

Hur hanteras risken för fåglar och fladdermöss i tillståndsprövningen av vindkraft? (Pdf 0,9 MB)

I ett kvalitativt examensarbete för fil kand. i juridik har hanteringen av fåglar och fladdermöss i vindkraftprövningar studerats. Uppsatsen ger en sammanfattande bakgrund av såväl internationell som nationell miljörätt, och mer utförligt den svenska prövningsprocessen. Tyvärr saknas det fortfarande tydliga riktlinjer för hur effekterna på fåglar och fladdermöss ska hanteras. Det framkommer bl.a. att verksamhetsutövaren ofta får tillstånd vid överklagande till Miljööverdomstolen (MÖD), där exempelvis 10 av 12 ansökningar beviljades under aktuell tidsperiod (2008-2010). Bolagen får oftast ett villkorat tillstånd, t.ex. med krav på kontrollprogram för undersökningar av verkens påverkan på djurlivet. Hur dessa sedan följs upp lämnas i andra (ofta Länsstyrelsens) händer. En inte alltför spekulativ tanke är att efterlevanden, redovisningen och kontrollen varierar avsevärt. Att vårt rättsväsende är starkt influerat av politiska attityder framkommer vidare tydligt i författarens konstaterande att: ”Trots att enskilda, myndigheter och miljöorganisationer lyfter fram risker med en etablering och vilka konsekvenser det kan få i framtiden får verksamhetsutövaren tillstånd eftersom politikerna har ställt upp höga mål för antalet vindkraftutbyggnader i landet.”
I en rapport publicerad 2011 inom programmet Vindval redovisar konsultfirman JP Fågelvind bl.a. följande slutsatser dragna från studier i Kalmarsund:
  1. Såväl småfåglar som sjöfåglar flyger klart högre på natten än på dagen. Vid dimma flyger de högre för att komma över dimman, som normalt slutar 100 meter över vattenytan.
  2. Småfåglar flyger på högre höjder under våren än under hösten; 17% flyger lägre än rotorhöjd (150 m) på hösten, 8% på våren.
  3. Nattetid väjer sjöfåglar för Utgrundens vindkraftverk på ett medelavstånd av 570 meter från verken vid god sikt och 500 meter vid dimma. Detta är klart skilt från det för dagtid angivna värdet 1-3 kilometer före verken.
  4. Både småfåglar och sjöfåglar väljer att flytta under nätter med relativt svaga medvindar (lägre än 4-5 m/s).
  5. En grov uträkning av de nattflyttande småfåglarnas kollisionsrisk med Utgrundens vindkraftverk ger att under ett år riskerar 16 av uppskattningsvis 500 000 årligen passerande småfåglar att förolyckas.
Kommentar slutsats 5: Författaren negligerar risken för ett mångdubbelt större mortalitetstal vid särskilda väderomständigheter. Denna risk kan emellertid minimeras om man (med hänvisning till slutsats 4) kunde stanna vindkraftverken vid svaga vindar.

Rapport från Vindval (2010) (Pdf 5,8 MB)

Energimyndigheten har gett Naturvårdsverket i uppdrag att stödja forskning om vindkraft. Resultat från de första fem åren (2005-2009) publicerades nyligen i projektets andra rapport. Läs mer om Vindval på http://www.naturvardsverket.se/vindval

Fågelundersökningar vid Storruns vindkraftanläggning, Jämtland (Pdf 7,7 MB)

2003-2008 genomfördes en seriös och omfattande förstudie i området för en vindkraftpark som togs i drift 2009. Resultat av häck- och flyttfågelstudier, bl.a. med hjälp av satellitsändare på unga kungsörnar och jaktfalkar, redovisas i denna rapport. Uppföljande inventeringar genomförs 2010-2011.

År 2007 sammanställde SOF Vindkraftens inverkan på fågelpopulationer (Pdf 0,9 MB), där också synpunkter från regionalföreningar och förslag på åtgärdsprogram för SOF återfinns.

 
Fågelskydd
 
KONTAKTA OSS

BirdLife Sverige
Telefon: 0485-444 40, 09:00-15.00 mån-fre (lunchstängt 12-13) 
Postadress: Stenhusa Gård, Lilla Brunneby 106, 386 62 Mörbylånga

Medlemsfrågor (adressändring m.m.)

Telefon: 0485-444 40
E-post: medlem@birdlife.se

Press
Niklas Aronsson, presskontakter och redaktör Vår Fågelvärld

Telefon: 073-915 60 99
ÖVRIGA VERKSAMHETER

Naturbokhandeln

Telefon: 0485-44440
E-post:
info@naturbokhandeln.se

AviFauna Naturresor
Telefon: 0485-44445
E-post:
admin@avifauna.se

Ottenby fågelstation
Telefon: 0485-661093
E-post:
ottenby@ottenby.se

naturum Ottenby
Telefon: 0485-661200
E-post:
naturum@ottenby.se
 
REGIONALFÖRENINGAR