Västpalearktislistan version 4 - feb 2018

Hypokolius
Hypokolius Hypocolius ampelinus – ensam i sin familj och en av de mest unika och
eftersökta arterna i Västra Palearktis. Foto: Markus Lagerqvist

Västra Palearktis (VP) – Taxonomikommitténs bevakningsområde

Ny systematisk ordning i VP-listan

Tk bestämde 2018 att överge den systematiska ordning som gällt alltsedan Holarktislistan publicerades 1995 och som har följt Voous (1973, 1977), och istället följa den modernare systematik som finns i IOC:s lista, och som överensstämmer ganska väl med ordningen även hos de övriga ledande världslistorna (eBird/Clements, HBW Alive/BirdLife och Howard & Moore).
Tk:s namnlista över svenska namn på världens fåglar alla världens (“Namnlistan”) har redan följt IOC från start, så nu anpassades även Västpalearktislistan till samma ordning. Även Sverigelistan ändrades till att följa den nya systematiska ordningen..

Ändringarna beror på de nya rön som gjorts inom fågelsystematiken på senare år. Det innebär en mängd omflyttningar av arterna inom familjerna och även omflyttning av familjer och ordningar. Se detaljer i Tk:s Rapport 9 (2018).

 

Aktuell version i olika format:

Bakgrund

Taxonomikommittén beslutade våren 2014 att minska ner bevakningsområdet från Holarktis till Västra Palearktis (VP). Därför ersattes Holarktislistan som funnits sedan 1995 år 2014 av VP-listan.
Orsaken var främst att få ner arbetsbelastningen på att bevaka, ladda ner, läsa och databaslägga floden av taxonomiartiklar och annan vetenskaplig litteratur. Bevakningsområdet Västra Palearktis, enligt vår definition, är en något vidare definition än den exempelvis Cramp (1977–1994) BWP använder. Den definition vi använder kallas “Greater Western Paleractic” och är densamma som används av Mitchell (2017) Birds of Europe, North Africa and the Middle East. An Annoted Checklist och även i  Shirihai & Svensson (2018) Handbook of Western Palearctic Birds. Utanför VP följer Tk IOC:s lista.

I samband med revideringen av systematiken i februari 2018 ströks ett antal arter som visat sig inte ska vara med i VP-listan,vilka det är här finns i denna wordfil.

Läs mer om Tk:s exakta definition av Västra Palearktis gränser här: (karta och exakt definition)

För arter påträffade i Sverige anges status med bokstäver eller siffror enligt följande i de vänstra kolumnerna i VP-listan

B (= Breeding): regelbunden häckfågel.
b (= breeding unclear): artens status som regelbunden häckfågel är oklar eller oregelbunden.
M (= Migrant): Flyttfågel. Regelbundet uppträdande under flyttningen (vanligen i stora antal).
R (= Regular visitor): Tillfällig gäst, anträffad i 100 ex eller fler.
Siffra = anger antalet anträffade exemplar (under 100) av rariteter i kategori A–C.
Siffra* = obestämd art (gäller 2 havsfåglar. Inkluderas i totalen för antal sedda Sverigearter)
(D/E:X) = antal fynd i kategorierna D och E (Icke spontana. Räknas ej på Sverigelistan.)

Förklaringar av rubrikerna
Det har kommit önskemål om bättre möjlighet att sortera den nerladdningsbara excellistan efter kategorierna i kolumn A. Därför har siffrorna med antal anträffade exemplar flyttats till en egen kolumn, kolumn B. Då kan man sortera kolumn A efter beteckningarna B, R osv. för att få listat häckande arter i Sverige för sig, rariteter för sig och så vidare, utan att få med siffrorna för antal funna ex av rariteter.
I kolumn F anges om arten är introducerad i Västpalearktis (Intr.), om den är endem för Västpalearktis (E.), om den är utdöd (†) samt numrerade fotnoter (#XX).
I begreppet Endem ingår om en art häckar enbart inom VP, men uppträder utanför VP under exempelvis vinterhalvåret. Detta gäller stormsvala, kapverdelira, rödnäbbad trut, svarthuvad mås och rödhalsad nattskärra.

Statusändringar gällande Sverige 2017–2003

Totalt antal av Rk godkända fynd av kategori A-C (spontana) är för närvarande 516 arter (31 dec 2016).

3 obestämda havsfåglar och den utdöda garfågeln räknas in i denna summa. Detta sätt att räkna överensstämmer med Raritetskommitténs och “Fågelåret”.
I SOF:s krysslista “Miniförteckning” räknas på ett annat sätt och brukar anges en något lägre summa.

 

I februari 2017 publicerades Taxonomikommitténs Rapport 8. Där förlorar snösiska sin artstatus och de tidigare snösiskeraserna betraktas numera som raser av gråsiska (snösiskan i Sverige blir då Acanthis flammea exilipes).

Under 2016 gjordes fynd av två arter som publicerats i Fågelåret 2016 som nya för landet; dvärgsävsparv, Emberiza pallasi och tundrasparv, Spizelloides arborea (ny för Västpalearktis!).

Två nya arter för landet godkändes av Rk 2015 och publicerades i Fågelåret 2015; stillahavslom, Gavia pacifica (8 maj 2015) och spetsstjärtad duva, Zenaida macroura (fynd från juni 2001 som uppgraderades från kat. D till kat. A).

Det anträffades 2 nya arter för landet under 2014. De är godkända av Rk och publicerades i Fågelåret 2014; kaspisk pipare, Charadrius asiaticus och prärietrana, Grus canadensis.

Det anträffades 3 nya arter för landet under 2013, samtliga är godkända av Rk och publicerade i Fågelåret 2013; spansk sparv Passer hispaniolensis, grågam Aegypius monachus och vitgumpseglare (publicerad under gamla namnet kafferseglare) Apus caffer.

15 april 2014 publicerade Tk sin femte rapport, i Vår Fågelvärld 2/2014. I och med den tillkommer turkestantörnskata Lanius phoenicuroides som ny art för landet.

10 december 2012 publicerade Tk sin fjärde rapport (VF 6/2012). I och med det tillkom en ny art på Sverigelistan, nämligen vitgumpad buskskvätta Saxicola maurus (>160 fynd).

Det anträffades 4 nya arter för landet under 2012: gråhuvad sparv Emberiza spodocephala, knölsvärta Melanitta deglandi ssp. stejnegeri, mindre beckasinsnäppa Limnodromus griseus och stensvala Petrochelidon pyrrhonota.

Nya arter funna 2011: bruntrast, Turdus eunomus och rödkindad sparv, Emberiza fucata.
Däremot underkände Rk det enda svenska fyndet av rödhalsad trast Turdus ruficollis (Adak, Lycksele Lpm, 2001).

Nya arter funna 2010: starrsångare Locustella certhiolasångsparv Melospiza melodia och bergortolan Emberiza buchanani.

I december 2010 publicerade Tk sin tredje rapport. I och med det tillkom två nya arter på Sverigelistan; rödhalsad trast Turdus ruficollis (en godkänd obs, 2001) och kaukasisk lundsångare Phylloscopus nitidus (en godkänd obs, 2003).

Nya arter funna 2009: amerikansk rördrom Botaurus lentiginosus och gulbrynad sparv Emberiza chrysophrys.

Nya arter funna 2008: svarthuvad trut Larus ichthyaetus och häcksparv Emberiza cirlus.

Ny art funnen 2007: mindre albatross Thalassarche chlororhynchos. I och med Tk:s andra rapport, publicerad i Vår Fågelvärld nr. 1/2007, adderades amerikansk sjöorre Melanitta americana till svenska listan.

Nya arter funna 2006: 0. Däremot har ett fynd från 1984 av en törnskata ombestämts från isabellatörnskata Lanius isabellinus till brun törnskata L. cristatus, första fyndet för Europa.

Nya arter funna 2005: amurfalk, Falco amurensis, kolymasnäppa Calidris tenuirostris och dvärgspov Numenius minutus.

Ny art funnen 2004: svartvingad glada Elanus caeruleus.
Strukna arter på Sverigelistan på Rk-mötet april 2005 (ett gammalt fynd av vardera): tatarfalk Falco cherrug (i cat. A) och bruntrast Turdus eunomus.

Nya arter funna 2003: hudsonspov Limosa haemastica, sibirisk gråsnäppa Tringa brevipes och sandsnäppa Calidris pusilla.

14 december 2003 publicerade Tk taxonomiska förändringar som gjorde att Sverige fick 9 nya arter accepterade på Sverigelistan, iberisk gransångare var en av dem.
Det enda fyndet av svarthuvad trut Larus ichthyaetus (från 1956), ströks av Rk nov 2003.

 

Referenser:

Fågelåret 2003 (supplement till Vår Fågelvärld) och alla följande årgångar.
Kjellén, N. och Olssson, U. 1995. Holarktis fåglar. Vår Fågelvärld suppl. nr. 43. SOF, Stockholm.
Mitchell, D. 2017. Birds of Europe, North Africa and the Middle East. An Annoted Checklist. Lynx Edicions.
Shirihai, H. och Svensson, L. 2018. Handbook of Western Palearctic Birds. Vol. 1–2.
Taxonomikommittén rapporter, se höger meny under Rapporter & dokument.

 

Uppdaterat 15 oktober 2018. Erling Jirle, Tk.