26 januari, 2021

BirdLife Sverige granskar: Tillräckliga skogsarealer i Sverige har skyddats - sant eller falskt?

Från både politisk och andra håll framförs att Sverige har skyddat tillräckliga arealer. LRF menar även att svensk statistik över formellt skyddade arealer är missvisande till svensk nackdel vid internationella jämförelser.

 

Det finns många olika sorters skydd av naturen, alla med sina syften och villkor. Exempel är nationalpark, reservat, biotopskydd och fridlysning av vissa arter när det gäller naturtyper och biologisk mångfald. Exempel på andra skydd är strandskydd, som ska förhindra exploatering genom bebyggelse, skydd av fornminnen och kulturlämningar, militära skyddsområden, områden av riksintresse etc.

 

Sverige har genom olika instrument skyddat stora arealer, men för att avgöra om man skyddat för mycket eller för lite måste man ställa skyddad areal mot ett definierat mål. Det är då inte den totala summan skyddad areal med samtliga olika syften som är intressant, utan om skyddsbehovet är uppnått för varje specifikt mål.

Två av de av Riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen lyder:

Ett rikt växt- och djurliv

Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.

 

Levande skogar

Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.

Om vi håller oss till olika naturtyper och behovet av att skydda dessas biologiska mångfald, kan vi konstatera att det spelar ingen roll för helheten om de norrländska myrarna och kalfjället skyddas till 100%. Det blir enorma arealer, men räddar inte en enda art som är knuten till kalkbarrskogar eller till ädellövskog. Det finns alltid ett mål med ett visst skydd. Om tillräckliga arealer har skyddats kan enbart avgöras av att ställa det specifika utfallet mot det specifika målet.

 

Skogsutredningen (SOU 2020:73) har här gjort en utmärkt genomgång av hur skyddet fördelas över olika skogstyper, samt hur det ser ut för skogslevande arter som finns med i art- och habitatdirektivet (tabell 8.5, sid 455).

 

I Sverige bedöms skogslandskapet viktigt för 74 av de arter som finns i art- och habitatdirektivets bilagor. Bevarandestatusen i Sverige för dessa 74 arter har bedömts. Utfallet för de olika biogeografiska regionerna redovisas i tabell 8.6, sid 456 i utredningen.

Tabell 8.6 Sveriges skogslevande arters bevarandestatus (vissa arter finns i flera regioner).
Tabell 8.5 Areal och restaureringsbehov av skogliga naturtyper i Sverige. Blå = alpin region; gul = boreal region; grön = kontinental region. >> innebär ett stort, ej siffersatt behov.

Som framgår av tabellen, så definieras 33 skogstyper, med hänsyn också tagen utifrån regionindelning. Av dessa har 12 en gynnsam bevarandestatus, medan övriga 21 skogstyper har ett gemensamt restaureringsbehov på 2,5 miljoner hektar. Observera att det är fråga om ett restaureringsbehov.

 

I realiteten så minskar den gynnsamma arealen genom slutavverkningar i flera av dessa områden fortfarande, vilket gör att restaureringsbehovet långsiktigt ökar i stället för att minska.

 

Slutsatsen är solklar. För vissa skogstyper finns ett tillräckligt skydd utifrån uppsatta mål. Men för flertalet skogstyper återstår ännu mycket att göra, om vi ska kunna leva upp till våra miljökvalitetsmål, som i högsta grad är rimliga utifrån ett hållbarhetsperspektiv på vårt resursutnyttjande.

 

BirdLife Sverige kommer fortsätta granska utvecklingen i skogsbruket och påtala de brister som finns och vad som behöver göras i form av förbättringar. Fåglarna är våra tydligaste markörer i landskapsperspektivet över hur vi lyckas med den biologiska mångfalden i skogen.