20 maj, 2021

Jordbruksfåglar – Tofsvipans framtid

Det går dåligt för fåglarna i odlingslandskapet. Och det är inte bara fåglar som far illa av det intensiva jordbruk som bedrivs på många håll, även insekter, groddjur och många växter får sina habitat ödelagda.
Typiska jordbruksfåglar som tofsvipa, storspov och sånglärka har gått tillbaka kraftigt. Det visar bland annat data från Svensk Fågeltaxering. Men trenderna kan brytas och vi kan alla vara en del i den omställningen genom att välja naturbeteskött och ekologiskt odlad mat. Vi kan köpa en lärkruta till gagn för många arter.
Mängden bekämpningsmedel i jordbruket behöver minska och vi skulle behöva få tillbaka delar av det småbrutna landskap som förr karakteriserade odlingsbygden med hävdade gräsytor, betesdjur, naturliga småvatten och ordentliga kantzoner.
Under våren lägger vi på birdlife.se fokus på tre stycken jordbruksfåglar och deras utmaningar. Du har kunnat läsa om dem i vår medlemstidning Vår Fågelvärld nr 2 i år och under de kommande veckorna kommer du varje torsdag kunna läsa längre fördjupande texter om sånglärkan, tofsvipan och storspoven. Under de veckorna har du även möjlighet att vara en del i räddningen av dessa arter genom att stödja fågelskyddsarbetet inom jordbruksområdet.
Swisha gärna ditt bidrag!

Vad vi hoppas på i framtiden

 

För att bromsa minskningen för tofsvipa och andra våtmarksarter i det öppna jordbrukslandskapet behövs kraftfulla åtgärder.

Den fortsatta dräneringen av våtmarker och småbiotoper som exempelvis täckdikning av små blöta sänkor i åkerlandskapet ska upphöra och arealen våtmark och strandängar öka. Genom att våtmarker anläggs ökas möjligheten för tofsvipan att hitta föda. Vatten i jordbrukslandskapet kan utgöras av våtmarker för biologisk mångfald och översvämningsmader men även av våtmarker för minskad näringstransport, fosfordammar och tvåstegsdiken.

 

Andelen vårsådd bör ökas och med fördel på åkermark nära betesmarker eller våtmarker. Igenväxning av betesmarker bör stoppas genom röjning och måttligt bete. Genom att köpa ekologiska produkter från småjordbruk i din lokala butik så skulle en sådan utveckling kunna gynnas.

Tofsvipa. Foto: Daniel Bengtsson.

Du kan vara med och rädda tofsvipan – skänk en gåva via Swish

Betala in valfritt belopp (skriv Jordbrukskampanj som meddelande) till:

123 – 900 56 53

När du swishar till en organisation med ett 90-konto så visas en röd sida med ett hjärta i appen som bekräftelse på din gåva. Stort tack!

Åtgärder i jordbruket

 

På vårsådda ytor kan störningen minskas genom att vältning och ogräsharvning sker tidigt innan tofsvipan påbörjar ruvningen. Skötselåtgärder som harvning, radrensning och putsning under ruvningsperioden som är cirka 28 dagar bör minimeras och helst förläggas under en och samma vecka. Vid vårbruket om en vipa ses lyfta från marken nära traktorn kan man köra runt boet. Boet kan markeras med exempelvis en käpp för att kunna bruka så nära som möjligt. Efteråt tas käppen bort för att förhindra att rovdjur upptäcker boet. Äggen kan också flyttas till en liten grop i redan bearbetad mark i närheten av den ursprunglig boplatsen. Lägg några strån i boet vid flytt av äggen. Tofsviporna brukar snabbt hitta boet igen. Spara gärna boets placering i traktorns GPS så kan du undvika boet vid arbeten. Boet läggs oftast ungefär i samma område år efter år. Dåligt avkastande eller dåligt dränerade, lågt liggande bitar av åkermark kan med fördel göras om till våtmark eller yta för mångfaldsgröda. De blir då fina boplatser och födosöksmiljöer för bland annat tofsvipa.

 

I nästa del i denna serie om jordbruksfåglar presenterar vi vår tredje och sista art i artikelserien – storspoven. Vad möter storspoven för hot och utmaningar i det svenska jordbrukslandskapet?