Få äldre fåglar bland europeiska tajgasångare
Nästan alla tajgasångare som ses i Europa är unga och födda samma år som de har åldersbestämts. Det är snarare ”vagration” än migration vi ser. Resultaten har publicerats nyligen i den vetenskapliga tidskriften Ibis.
– Flera olika delstudier behöver genomföras för att lägga pusslet. Men i just denna, där åldersfördelningen analyserades, tyder resultaten på att den stora majoriteten av fåglarna fortfarande är just vagranter, säger Magnus Hellström som är en av författarna till studien, tillika chef för Ottenby fågelstation.
Varje år ses östliga arter som tajgasångare i Sverige. Den absoluta majoriteten av tajgasångarna flyttar åt sydost till övervintringsområden i Sydostasien. Varför en del individer i stället verkar flytta sydväst har förbryllat skådare och fågelforskare under lång tid, och särskilt under det senaste decenniet då arten ökat markant i Europa. Är detta en form av ”felflyttning”, eller är det en evolutionärt styrd ny flyttväg som håller på att mejslas fram? Nu har forskare jämfört åldern på 324 tajgasångare som har fångats på olika platser i Europa för att komma närmare gåtans lösning. Om det skulle vara en ny flyttväg borde andelen äldre fåglar i materialet vara i nivå med fördelningen hos gransångare som i studien fungerat som kontrollgrupp.
Resultatet visade att bara en fågel av de 324 var säkert adult, medan ytterligare fem sannolikt var det. Det innebär 1,8 procent om även de troligt äldre fåglarna inkluderas. I kontrollgruppen med gransångare var motsvarande andel 17,2 procent. Den stora andelen ungfåglar hos tajgasångaren tyder därför på att det ännu inte är en regelrätt migration som vi ser utan det som på engelska heter vagrancy, ett begrepp som inte har någon vedertagen svensk motsvarighet (men kanske skulle ordet “vagration” kunna bli ett svenskt ord för detta). Dessa tajgasångare skulle alltså flytta mer eller mindre planlöst och kommer inte tillbaka samma väg under våren, antingen för att de inte lever längre eller för att de har fortsatt i en annan riktning.
Forskarna nöjde sig inte med att kontrollera tajgasångare. Samma statistikuppgift gjordes för sibirisk gransångare, en östlig underart av gransångare. Liksom tajgasångare häckar den arten öster om Uralbergen, men flyttar i en mer sydlig riktning för övervintring i länder som Iran, Irak och Indien. Här var andelen äldre fåglar 9,4 procent, det vill säga mitt emellan tajgasångare och gransångare av en underart, collybita, som häckar i Sverige. Forskarnas slutsats var att detta kan vara en flyttningsväg som liknar migration. Alltså kan fåglarna ha övervintrat lyckosamt, återvänt till häckningsområden och sedan på nytt flyttat åt väst.
Niklas Aronsson
