NYHETER

Listan är uppdaterad 14 juli 2019 till version 10 – se länk i höger meny för detaljer på vad som ändrats i ”Förändringar i listan”. Tidigare fanns Tk:s listor direkt i webbsideformat, men nu finns de enbart som excelfiler och pdf:er för nerladdning eller läsning längst ner på denna sida.

BAKGRUND

År 2008 presenterades ett första förslag till svenska namn på alla världens fågelarter av dåvarande SOF:s Namnkommitté, där bland annat Tommy Tyrberg och Lars Larsson ingick. Efter det att förslagslistan lades ut togs många synpunkter på namnen emot. Namnkommittén lades emellertid ner efter några år och senare fick istället Taxonomikommittén ärendet på remiss. Vid ett möte i september 2013 beslutade Tk att forcera arbetet med att ta fram en fastställd lista.

Markus Lagerqvist och Erling Jirle i Tk har ansvaret för genomgången av listan och anpassningen till IOC:s lista. Alla arter har gåtts igenom och jämförts med bilder i framför allt Handbook of the Birds of The World, men även foton på nätet. Utanför Tk:s bevakningsområde Västra Palearktis (VP) följs IOC:s World Bird List. I de fall taxonomin hos IOC:s World Bird List i några enstaka fall avviker från Tk:s lista över arter i Västra Palearktis har fotnoter gjorts i namnlistan. Den första versionen av Namnlistan (förkortas NL) publicerades 2015. Den aktuella listan, version 10, följer IOC version 9.2 (juni 2019). Se logg här över alla förändringar i listan i alla versioner.

Läs mer om principerna för namnsättningen av de svenska fågelnamnen i Rapport 7 i Vår Fågelvärld 1/2015: Ladda ner pdf (2,1 MB)

Totalt innehåller version 10 av den svenska namnlistan 10 916 arter (10 758 nu levande och 158 som dött ut efter år 1500), tillhörande 250 familjer (se högermenyn för Familjelista 15).  Utdöda arter är i listan markerade med ett rött kors.

Av praktiska skäl är listan delad i två delar: icke-tättingar och tättingar. Dessutom finns en tredje del, som inte finns hos IOC, och det är arter som dött ut före år 1500, men som funnits under Holocen, den pågående geologiska epoken, vilken inleddes för cirka 11 700 år sedan. I denna tredje del (version 8) finns ytterligare 220 arter samt referenser till dessa.

Som en förklaring av alla geografiska namn, biotopnamn och en del namn som bygger på folkslag och språk som använts vid namnsättningen av de svenska namnen finns en omfattande ordlista, se högermenyn: ”Ordlista med geografiska namn”.

Om du finner några felaktigheter, skriv till tk@birdlife.se

Uppdaterat 28 juli 2019, Tk.