BAKGRUND

Fram till 2014 hade Taxonomikommittén hela Holarktis som bevakningsområde. Därefter reducerades det till Västpalearktis. Bevakningsområdet är en något vidare definition än den exempelvis Cramp (1977–1994) Birds of the Western Palearctic använder. Den definition Tk använder kallas istället ”Greater Western Paleractic” och är i stort sett densamma som används av Mitchell (2017) Birds of Europe, North Africa and the Middle East. An Annoted Checklist och även i  Shirihai & Svensson (2018) Handbook of Western Palearctic Birds. 

2018 övergavs den systematiska ordning som gällt alltsedan Holarktislistan publicerades 1995 och som har följt Voous (1973, 1977) till att istället huvudsakligen följa IOC:s lista. IOC står numera för International Ornithological Community. Deras lista stämmer ganska väl med ordningen hos den andra ledande världslistan, eBird/Clements. Tk gör dock några undantag vad gäller sekvens, släktesindelning och artstatus, exempelvis för sädgås, silltrut, atlantpetrell, varfågel, berglärka, grå flugsnappare, stenskvättor, gulärla, bändelkorsnäbb och gråsiska. Se en skiljelista mellan IOC och Tk här (kommer inom kort).

Sedan 2021 pågår ett arbete att förena de olika världslistorna till en gemensam global fågellista. Internationella ornitologiska unionen bildade då arbetsgruppen Working Group on Avian Checklists (WGAC) för ändamålet, med representanter från IOC, eBird/Clements, Howard & Moore, AOS nordamerikanska (NACC) respektive sydamerikanska (SACC) checklistkommittéer, Birdlife International och ICZN. Tk följer noga arbetet och hur det påverkar taxonomin för VP-listan. Svenska Tk följer den ordning inom familjerna som WGAC fastslagit, utom i några få fall där det finns ännu nyare forskning som WGAC inte hunnit implementera.