Västpalearktislistan omfattar alla arter som observerats i Västpalearktis, dvs. i stora drag Europa, Afrika norr om Sahara och sydvästra Asien. Listan uppdateras årligen efter en rapport som publiceras dels i Vår Fågelvärld, dels här.
Västpalearktislistan följer i stort IOC i sekvens, släkten och artstatus, men i första hand görs en självständig bedömning av tillgängliga fakta. För fynd fram till och med 2013 följs Mitchell (2017), därefter följs beslut från andra länders raritetskommittéer alternativt görs egna bedömningar när dessa saknas. De svenska fågelnamnen sätts av Tk efter utarbetade namnsättningsprinciper.
Följande uppdateringar finns i senaste versionen av Västpalearktislistan (december 2024):
Fram till 2014 hade Taxonomikommittén hela Holarktis som bevakningsområde. Därefter reducerades det till Västpalearktis. Bevakningsområdet är en något vidare definition än den exempelvis Cramp (1977–1994) Birds of the Western Palearctic använder. Den definition Tk använder kallas istället ”Greater Western Paleractic” och är i stort sett densamma som används av Mitchell (2017) Birds of Europe, North Africa and the Middle East. An Annoted Checklist och även i Shirihai & Svensson (2018) Handbook of Western Palearctic Birds.
2018 övergavs den systematiska ordning som gällt alltsedan Holarktislistan publicerades 1995 och som har följt Voous (1973, 1977) till att istället huvudsakligen följa IOC:s lista. IOC står numera för International Ornithological Community. Deras lista stämmer ganska väl med ordningen hos den andra ledande världslistan, eBird/Clements. Tk gör dock några undantag vad gäller sekvens, släktesindelning och artstatus, exempelvis för sädgås, silltrut, atlantpetrell, varfågel, berglärka, grå flugsnappare, stenskvättor, gulärla, bändelkorsnäbb och gråsiska. Se en skiljelista mellan IOC och Tk här (kommer inom kort).
Sedan 2021 pågår ett arbete att förena de olika världslistorna till en gemensam global fågellista. Internationella ornitologiska unionen bildade då arbetsgruppen Working Group on Avian Checklists (WGAC) för ändamålet, med representanter från IOC, eBird/Clements, Howard & Moore, AOS nordamerikanska (NACC) respektive sydamerikanska (SACC) checklistkommittéer, Birdlife International och ICZN. Tk följer noga arbetet och hur det påverkar taxonomin för VP-listan. Svenska Tk följer den ordning inom familjerna som WGAC fastslagit, utom i några få fall där det finns ännu nyare forskning som WGAC inte hunnit implementera.
Uppdaterat 10 december 2024
Bli Fågelskyddsfadder – stöd fåglarna varje månad
Som Fågelskyddsfadder hos BirdLife Sverige är du med och gör en konkret insats för Sveriges vilda fåglar – varje månad. behövs.