Version 21 av listan över svenska namn innehåller huvudsakligen ändringar föranledda ändringar i världslistan AviList, version 2 (oktober 2026). Förändringar på släktesnivå, som inte påverkar de svenska namnen redovisas inte här. En ordning och två familjer stryks från listan.

Nya arter:

• Rostbrynad tinamo (Crypturellus resonans), från bergskedjan Cerro do Divisor i Acre, i västra amazonska Brasilien.
• Karstprakttrast (Ptilorrhoa urrissia), känd endast från ett fåtal individer från en enda, avlägsen lokal i Southern Fold Mountains, östcentrala Nya Guinea.

Namnändringar på grund av taxonomiska förändringar

• Berghökgök (Hierococcyx bocki) delas upp i två arter:
  • berghökgök (Hierococcyx bocki), i bergstrakter på Malackahalvön, Sumatra och;
  • penanhökgök (Hierococcyx tiganada), i bergstrakter på Borneo.
• Sultangökduva (Macropygia doreya) delas upp i två arter:
  • sulawesigökduva (Macropygia albicapilla), Sulawesi, inklusive Banggaiöarna (utanför östra Sulawesi), Sulaöarna, Togianöarna (utanför östcentrala Sulawesi), Sangihe, Siau, Tahulandang, Ruang och Talaudöarna, samt Tukangbesiöarna och närliggande öar (utanför sydöstra Sulawesi), och;
  • sultangökduva (Macropygia doreya), på nordvästra Nya Guinea inklusive Raja Ampat-öarna (utanför västra Nya Guinea), Balimdalen, västra Nya Guinea, och i norra Moluckerna.
• Willet (Tringa semipalmata) delas upp i två arter:
  • präriewillet (Tringa inornata), häckar i inlandet i centrala Alberta österut till sydvästra Manitoba (södra centrala Kanada), söderut till nordöstra Kalifornien och norra Nebraska, och;
  • kustwillet (Tringa semipalmata), häckar utmed kusten från Newfoundland (sydöstra Kanada) till Florida, söderut till Tamaulipas (nordöstra Mexiko), även Bahamas, Stora Antillerna och spridda öar på andra håll i Karibien, inklusive Los Roques (norr om Venezuela).
• Jättekolibri (Patagona gigas) delas upp i två arter:
  • nordlig jättekolibri (Patagona gigas), i centrala och södra Chile till västcentrala Argentina och;
  • sydlig jättekolibri (Patagona peruviana), i Anderna från sydvästra Colombia till norra Chile och nordvästra Argentina.
• Virginiauv (Bubo virginianus) delas upp i tre arter:
  • virginiauv (Bubo virginianus), i Nordamerika, från Alaska söderut till Panama;
  • páramouv (Bubo nigrescens), i Anderna från Colombia till Ecuador och nordvästra Peru, och;
  • ñacurutúuv (Bubo nacurutu), i lågländer i Sydamerika, från norra Colombia österut till Guyanaregionen, samt från sydöstra Peru österut till nordöstra Brasilien och nordöstra Argentina, samt i Bahia (nordöstra Brasilien).
• Jättefiskuv (Ketupa blakistoni) delas upp i två arter:
  • vitnackad fiskuv (Ketupa doerriesi), i östligaste Sibirien och nordöstra Kina och;
  • ainufiskuv (Ketupa blakistoni), på Sakhalin, södra Kurilerna och i norra Japan (Hokkaido).
• Rostkronad motmot (Momotus mexicanus) delas upp i två arter:
  • mexikansk motmot (Momotus mexicanus), från nordvästra Mexiko (södra Sonora till angränsande Chihuahua och Sinaloa), nordcentrala och centrala Mexiko, samt sydvästra Mexiko (Oaxaca och Chiapas) och;
  • guatemalamotmot (Momotus castaneiceps), i torra delar av Guatemala (Zacapaslätten och Motaguadalen).
• Vanlig paradiskungsfiskare (Tanysiptera galatea) delas upp i sex arter:
  • halmaheraparadiskungsfiskare (Tanysiptera margarethae), i norra Moluckerna, på Halmahera, Doi, Bacan och Kayoa;
  • morotaiparadiskungsfiskare (Tanysiptera doris), i norra Moluckerna på Rau och Morotai;
  • ambonparadiskungsfiskare (Tanysiptera nais), i södra Moluckerna på Buru, Boano, Ambon, Manipa, Seram, Manawoka och Gorong;
  • obiparadiskungsfiskare (Tanysiptera obiensis), i centrala Moluckerna, på Obi och Bisa;
  • papuaparadiskungsfiskare (Tanysiptera galatea), på nordvästra Nya Guinea och Raja Ampat-öarna, norra Nya Guinea (Mamberamofloden till Jimidalen), södra Nya Guinea (Digulfloden till Kumusifloden) samt Darnley Island och Manam Island (utanför Papua Nya Guinea) och;
  • rosselparadiskungsfiskare (Tanysiptera rosseliana), på Rossel i Louisiadearkipelagen, utanför sydöstra Nya Guinea.
• Torotorokungsfiskare (Syma torotoro) delas upp i två arter:
  • torotorokungsfiskare (Syma torotoro), i lågländer på Nya Guinea, inklusive Raja Ampat-öarna, Aruöarna och Yapen, samt i nordöstra Australien (norra Cape York-halvön, norra Queensland) och;
  • d’entrecasteauxkungsfiskare (Syma ochracea), i D’Entrecasteaux-arkipelagen (utanför sydöstra Nya Guinea).
• Orangepannad parakit (Cyanoramphus malherbi) delas upp i två arter:
  • orangepannad parakit (Cyanoramphus malherbi), i sydbokskog på norra Sydön (Nya Zeeland) och;
  • mindre antipodparakit (Cyanoramphus hochstetteri), på Antipodöarna.
• Svartröd brednäbb (Cymbirhynchus macrorhynchos) delas upp i två arter:
  • irrawaddybrednäbb (Cymbirhynchus affinis), i sydvästra Myanmar och;
  • svartröd brednäbb (Cymbirhynchus macrorhynchos), i södra Myanmar, södra Thailand, Kambodja, södra Laos och södra Vietnam, allra sydligaste Thailand och Malackahalvön, Sumatra, Borneo, Bangka, Belitung och Palau Laut.
• Sydlig dvärgtyrann (Camptostoma obsoletum) delas upp i sex arter:
  • panamadvärgtyrann (Camptostoma flaviventre), längs Stillahavskusten i sydvästra Costa Rica och Panama, Coiba och Cébaco (Panama), samt Pärlöarna (Panama);
  • caucadvärgtyrann (Camptostoma caucae), i Colombia (västra Anderna samt Cauca- och Magdalenadalarna);
  • bruntofsad dvärgtyrann (Camptostoma pusillum), längs karibiska kusten i norra Colombia, norra Venezuela och på Trinidad;
  • amazondvärgtyrann (Camptostoma napaeum), från sydligaste centrala Venezuela till Guyanaregionen och norra Brasilien (östra Amazonas, Pará och Amapá), sydöstra Colombia till östra Ecuador, nordöstra Peru och västra Brasilien (västra Amazonas);
  • långtofsad dvärgtyrann (Camptostoma sclateri), i norra Peru (mellersta Marañóndalen), tropiska västra Ecuador och allra nordvästligaste Peru (Tumbes och norra Piura), torra kusttrakter i västra Peru (Lambayeque till Lima) och;
  • kanelbandad dvärgtyrann (Camptostoma obsoletum), i centrala Bolivia till nordvästra Argentina (Tucumán), östra Brasilien (Maranhão till Ceará och Mato Grosso) och västra Bolivia, samt sydöstra Brasilien till Uruguay, Paraguay och norra Argentina.
• Ljusstrupig topptyrann (Myiarchus nuttingi) delas upp i två arter:
  • salvadortopptyrann (Myiarchus flavidior), i lågländer längs Stillahavskusten från södra Mexiko (Chiapas) till Nicaragua (och troligen nordvästra Costa Rica) och;
  • mexikansk topptyrann (Myiarchus nuttingi), i halvtorra västra Mexiko (Sonora till Chiapas) och centrala Mexiko, samt torra bergsdalar i inlandet från Chiapas till nordvästra Costa Rica.
• Tofstyrann (Mitrephanes phaeocercus) delas upp i två arter:
  • mexikansk tofstyrann (Mitrephanes phaeocercus), i bergstrakter i västra Mexiko (Sonora och Chihuahua till Jalisco), samt bergstrakter i östra Mexiko till El Salvador och nordöstra Nicaragua och;
  • citronbukig tofstyrann (Mitrephanes aurantiiventris), i högländer i Costa Rica och västra Panama, samt allra östligaste Panama till nordvästra Colombia och nordvästra Ecuador.
• Svarthuvad myrtrast (Formicarius nigricapillus) delas upp i två arter:
  • svarthuvad myrtrast (Formicarius nigricapillus), på den karibiska sidan från nordvästra till centrala Costa Rica samt på båda sidorna i Panama och;
  • chocómyrtrast (Formicarius destructus), längs tropiska Stillahavskusten i Colombia och västra Ecuador.
• Bandamyzomela (Myzomela boiei) delas upp i tre arter:
  • babarmyzomela (Myzomela babarensis), nybeskrivet taxon, på Babar (östra Små Sundaöarna);
  • bandamyzomela (Myzomela boiei), på Bandaöarna (östra Små Sundaöarna), och;
  • tanimbarmyzomela (Myzomela annabellae), på Yamdena och Selaru, Tanimbaröarna (östra Små Sundaöarna).
• Blå prakttrast (Ptilorrhoa caerulescens) delas upp i två arter:
  • blå prakttrast (Ptilorrhoa caerulescens), i västra Nya Guinea (Vogelkophalvön till Etnabukten), inklusive Misool (Raja Ampat-öarna, utanför västra Nya Guinea), och norra Nya Guinea (Mamberamofloden till Astrolabebukten) och;
  • svartgumpad prakttrast (Ptilorrhoa nigricrissus), i södra Nya Guinea (Etnabukten till Milne Bay).
• Caatingavireo (Hylophilus amaurocephalus) delas upp i två arter:
  • benivireo (Hylophilus moxensis), från departementet Beni i nordöstra Bolivia och;
  • caatingavireo (Hylophilus amaurocephalus), i lågländer i östra Brasilien (Piauí och Ceará till nordligaste São Paulo).
• Sångvireo (Vireo gilvus) delas upp i två arter:
  • östlig sångvireo (Vireo gilvus), häckar från sydvästra Kanada till östcentrala USA, och;
  • västlig sångvireo (Vireo swainsoni), häckar från sydöstra Alaska till norra Montana, längs Stillahavskusten till norra Baja California Norte, och från Montana och södra Idaho österut till västra South Dakota, söderut till västra Texas och sydcentrala Mexiko (Oaxaca); stannfågel i bergstrakter i södra Baja California (Sierra de la Laguna) samt i sydcentrala Mexiko (Puebla).
• Kanelstjärtad solfjäderstjärt (Rhipidura fuscorufa) delas upp i två arter:
  • tremolosolfjäderstjärt (Rhipidura fuscorufa), Tanimbaröarna (Larat, Yamdena, Lutu, Mutu och Selaru) och;
  • babarsolfjäderstjärt (Rhipidura laguceria), nybeskrivet taxon, på Babar (östra Små Sundaöarna).
• Tvärstjärtad svala (Psalidoprocne nitens) delas upp i två arter:
  • tvärstjärtad svala (Psalidoprocne nitens), från södra Guinea till Ghana, Gabon, sydöstra Nigeria österut till Centralafrikanska republiken och Kongo-Brazzaville, och;
  • iturisvala (Psalidoprocne centralis), i norra och centrala Demokratiska republiken Kongo-Kinshasa.
• Olivvingad bulbyl (Pycnonotus plumosus) delas upp i två arter:
  • olivvingad bulbyl (Pycnonotus plumosus), på Malackahalvön, östra Sumatra med kringliggande öar, Java, Bali, på västra och södra Borneo, norra och östra Borneo, Banggi och närliggande öar utanför nordöstra Borneo, samt Mapun (södra Filippinerna) och;
  • barusanbulbyl (Pycnonotus porphyreus), på västra Sumatra, Nias, Batu-, Banyak- och Mentawaiöarna.
• Serambulbyl (Hypsipetes affinis) delas upp i två arter:
  • serambulbyl (Hypsipetes affinis), på Seram (södra Moluckerna), och;
  • ambonbulbyl (Hypsipetes flavicaudus), på Ambon (södra Moluckerna).
• Finstrimmig mestimalia (Mixornis gularis) delas upp i två arter:
  • finstrimmig mestimalia (Mixornis gularis), från Nepal och östra indiska halvön till södra Kina, Vietnam, Sumatra, samt populationer på Anambas- och Natunaöarna som tidigare förts till grovstrimmig mestimalia, och;
  • palawanmestimalia (Mixornis woodi), i sydvästra Filippinerna (Balabac och Palawan).
• Kärrgärdsmyg (Cistothorus palustris) delas upp i två arter:
  • polyglottgärdsmyg (Cistothorus paludicola), i västra Nordamerika, från British Columbia västerut till Nebraska och söderut till Baja California, med en isolerad population i centrala Mexiko (Río Lermas träskmarker till Hidalgo och västra Puebla) och;
  • kärrgärdsmyg (Cistothorus palustris), i östra Nordamerika, från västra Alberta till New Brunswick och söderut till östra Texas och Florida.
• Halsbandstrast (Turdus albicollis) delas upp i två arter:
  • gråsidig trast (Turdus phaeopygus), från nordöstra Colombia till norra Venezuela samt Trinidad och Tobago, från östligaste Colombia till Guyanaregionen och norra amazonska Brasilien, från östra Ecuador till östra Peru, samt norra Bolivia och västra Brasilien och;
  • rostsidig trast (Turdus albicollis), Yungas i Bolivia (La Paz, Santa Cruz och Tarija), östra Brasilien (Bahia, Espírito Santo och Alagoas), sydöstra Brasilien (Rio de Janeiro till Rio Grande do Sul), sydvästra Brasilien (Mato Grosso) till Paraguay och nordöstra Argentina.
• Grå flugsnappare (Muscicapa striata) delas upp i två arter:
  • grå flugsnappare (Muscicapa striata), i västra och centrala Palearktis, och;
  • medelhavsflugsnappare (Muscicapa tyrrhenica), på Balearerna, Korsika och Sardinien.
• Rödhake (Erithacus rubecula) delas upp i två arter:
  • rödhake (Erithacus rubecula), i västra och centrala Palearktis och;
  • kanarierödhake (Erithacus superbus), på Teneriffa och Gran Canaria.
• Vitkronad klyvstjärt (Enicurus leschenaulti) delas upp i tre arter:
  • kinesisk klyvstjärt (Enicurus sinensis), i Himalaya från nordöstra Indien till Myanmar, i norra Thailand och Indokina, samt i västra och södra Kina och Hainan;
  • malajklyvstjärt (Enicurus frontalis), Malackahalvön, Sumatra, Nias samt lågländer på Borneo, Tanahmasa (Batuöarna utanför västra Sumatra) och;
  • javaklyvstjärt (Enicurus leschenaulti), på Java och Bali.
• Blå visseltrast (Myophonus caeruleus) delas upp i två arter:
  • kinesisk visseltrast (Myophonus caeruleus), i västra Kina (Sichuan), och;
  • gulnäbbad visseltrast (Myophonus flavirostris), från Centralasien till norra Indien, Pakistan, sydöstra Tibet och Myanmar, nordöstra Assam till södra Myanmar, norra Thailand, sydvästra Kina och Indokina, norra Malackahalvön, södra Malackahalvön och Sumatra, samt på Java.
• Sorgstenskvätta (Oenanthe lugens) delas upp i två arter:
  • maghrebstenskvätta (Oenanthe halophila), i norra Sahara (östra Marocko till norra Libyen och nordvästra Egypten) och;
  • sorgstenskvätta (Oenanthe lugens), från Egypten (öster om Nilen) till Israel, Syrien, Jordanien och norra Irak, häckar även i södra Iran, samt basaltöken i östra Jordanien och södra Syrien.
• Svartmaskad daknis (Dacnis lineata) delas upp i två arter:
  • gultofsad daknis (Dacnis egregia), i tropiska centrala Colombia (Magdalena- och Caucadalarna) och;
  • svartmaskad daknis (Dacnis lineata), i Colombia (öster om Anderna) till norra Bolivia och amazonska Brasilien, samt tropiska västra Ecuador (Esmeraldas till Chimbo).
• Svartmaskad blomstickare (Diglossa cyanea) delas upp i två arter:
  • visselblomstickare (Diglossa melanopis), i Anderna i Peru och nordvästra Bolivia och;
  • azurblomstickare (Diglossa cyanea), i Anderna från Colombia till Ecuador och västra Venezuela, Anderna i sydvästra Ecuador och nordvästra Peru, Sierra de Perijá (gränsen mellan Colombia och Venezuela), samt kustnära bergstrakter i norra Venezuela (Aragua och Distrito Federal).
• Busktangara (Cnemoscopus rubrirostris) delas upp i två arter:
  • rosanäbbad busktangara (Cnemoscopus rubrirostris), i Anderna från Colombia till sydvästra Venezuela (Táchira) och östra Ecuador och;
  • svartnäbbad busktangara (Cnemoscopus chrysogaster), i Anderna i Peru (Amazonas till Cordillera Vilcabamba i Cusco).

Sex arter stryks från listan:

• Husseglare (Apus nipalensis) slås samman med stubbstjärtseglare (Apus affinis). Den sammanslagna arten behåller namnet stubbstjärtseglare (Apus affinis).
• Peruflaggkolibri (Ocreatus peruanus) och boliviaflaggkolibri (Ocreatus addae) slås samman med vittofsad flaggkolibri (Ocreatus underwoodii). Den sammanslagna arten får namnet flaggkolobri (Ocreatus underwoodii).
• Taliabutornuggla (Tyto nigrobrunnea) och sulawesitornuggla (Tyto rosenbergii) slås samman med östlig tornuggla (Tyto javanica). Den sammanslagna arten behåller namnet östlig tornuggla (Tyto javanica).
• Perubergtyrann (Silvicultrix spodionota) slås samman med gulpannad bergtyrann (Silvicultrix frontalis). Den sammanslagna arten får namnet elfinbergtyrann (Silvicultrix frontalis).

Ändringar på högre nivå   

• Ordningen Jakamar- och trögfåglar (Galbuliformes) stryks och de två familjerna jakamarer respektive trögfåglar införlivas i ordningen hackspettartade fåglar (Piciformes).
• Puertoricotangaror (Nesospingidae), spindalior (Spindalidae) och sångtangaror (Phaenicophilidae) slås samman till en familj. Den sammanslagna familjen får namnet kariber (Phaenicophilidae).
• I samband med att Nesospingidae tilldelas namnet kariber, byter den närbesläktade familjen Calyptophilidae namn från snårtangaror till snårkariber. Ingen av familjerna står nära familjen tangaror.

Namnjusteringar

Ytterligare några namn justeras, av taxonomiska skäl eller för att nuvarande namn är bristfälliga. För förklaring av geografiska namn m.m., se ordlistan med geografiska namn, biotopnamn, folkslag m.m. på TK:s webbplats.

• Himalayafiskuv justeras till kinesisk fiskuv, då arten knappast finns i Himalaya.
• De två arterna purpurstrupig karib och grönstrupig karib i släktet Eulampis justeras till purpurstrupig mango respektive grönhuvad mango, då de genetisk tillhör samma gren som mangor i släktet Anthracothorax.
• Svarthalsad dvärgpapegoja justeras till svartnackad dvärgpapegoja, då det svarta är begränsat till nacken.
• I samband med splitten av tofstyrann till mexikansk tofstyrann och citronbukig tofstyrann justeras namnet på olivtyrann, den tredje arten i släktet Mitrephanes, till olivtofstyrann.
• I samband med att Psalidoprocne centralis, troligen endemisk för Kongo, får artstatus får Phedinopsis brazzae, i stället för kongosvala namnet brunstrimmig svala, efter artens mycket karakteristiska utseende.
• Gråbrun visslare justeras till moluckvisslare, då det tidigare namnet efter taxonomiska förändringar stämmer sämre överens med artens utseende. Himalayasiska justeras till tibetsiska, vilket bättre beskriver artens utbredning och även överensstämmer med artens namn på de flesta andra språk.
• I samband med att de nya familjenamnen snårkariber och kariber introduceras justeras namnen på sju arter. De nya namnen är västlig snårkarib (v. 20, västlig snårtangara), östlig snårkarib (v. 20, östlig snårtangara), vitvingad karib (v. 20, vitvingad sångtangara), grönstjärtad karib (v. 20, gråstjärtad sångtangara), svartkronad karib (v. 20, svartkronad sångangara), gråkronad karib (v. 20, tidigare gråkronad sångtangara) och sorgkarib (v. 20, puertoricotangara).
• Tre arter i släktet Geospiza justeras från darwintangara till marktangara. De justerade namnen blir mindre marktangara, mellanmarktangara och större marktangara.

Markus Lagerqvist, Erling Jirle, Gustav Asplund, Martin Stervander, TK,
19 oktober 2026.