13 juni, 2026
För fåglarnas skull – restaurera Sveriges natur
Fågellivet i Sverige är under press. Två ugglor klassas nu som utgångna – fjälluggla och tornuggla – och flera andra arter klättrar upp på rödlistan, bland annat till följd av intensivare fiske, jordbruk och skogsbruk. Även arter som vi länge har betraktat som självklara, som fiskmås och björktrast, är numera rödlistade.
Trenden är nedslående men kan vändas. Förluster av livsmiljöer, överutnyttjande av resurser, brist på insekter, klimatförändringar och invasiva arter innebär negativ påverkan från många håll – men beror nästan uteslutande på mänsklig aktivitet.
För första gången har vi nu – och övriga EU-länder – en lagstiftning med tvingande mål för att återställa naturen till en nivå där våra fåglar och övriga djur och växter kan överleva långsiktigt. Naturrestaureringslagen klubbades igenom i EU-parlamentet sommaren 2024, med bindande etappmål till 2030, 2040 och 2050.
Parallellt tar statliga myndigheter fram en nationell restaureringsplan för hur Sverige ska genomföra lagstiftningen. Planen ska lämnas till EU-kommissionen senast den 1 september.
Naturrestaureringslagen blir förhoppningsvis en vändpunkt.
Stärkt skydd av våra mest värdefulla naturtyper och restaurering av de som skadats, men ännu står att rädda, är avgörande för att stoppa artutrotningen. Framtiden för Sveriges fågelliv beror på i vilken grad vi lyckas skydda och restaurera våra ekosystem.
Naturrestaureringslagen är ett viktigt verktyg – men den behöver genomföras på ett ambitiöst sätt. Sveriges regering har hittills lagt sig på en miniminivå i planeringen och avfärdat behovet av en tydlig vetenskaplig grund.
BirdLife Sverige ser tre viktiga förbättringsområden att fokusera på:
- Stärk den svenska restaureringsplanens vetenskapliga grund
- Öka ambitionerna för omfattningen av restaureringen
- Säkerställ tillräckliga ekonomiska resurser
Fåglar finns överallt – men deras mångfald är ett kvitto på hur naturen mår.