Regeringen bantar Sveriges restaureringsplan
Regeringens förslag till nationell restaureringsplan har blivit betydligt mindre konkret än myndigheternas ursprungliga förslag. 201 åtgärder har blivit 39 bredare åtgärdspaket för att återställa Sveriges natur.
Regeringen har nu skickat Sveriges utkast till nationell restaureringsplan till EU-kommissionen. Planen ska visa hur Sverige tänker leva upp till EU:s bindande mål om att återställa skadad natur. Jämfört med det förslag som Naturvårdsverket och fyra andra myndigheter lämnade till regeringen i februari har planen dock förändrats på flera viktiga punkter.
Den mest påtagliga förändringen är att planen blivit betydligt mindre konkret. Myndigheternas förslag innehöll 201 åtgärder för bland annat skogar, jordbrukslandskap, våtmarker, sjöar och vattendrag, hav och urbana miljöer. I regeringens version har dessa ersatts av 39 betydligt bredare åtgärdspaket.
Regeringen beskriver själv inriktningen som att åtgärderna i första hand ska bygga vidare på det naturvårdsarbete som redan bedrivs i Sverige. Samtidigt betonar regeringen att genomförandet inte ska medföra mer långtgående kostnader eller begränsningar för bland annat svenska företag än vad som bedöms nödvändigt.
Förändringen innebär att flera av de konkreta styrmedel, förstärkningar och nya insatser som myndigheterna föreslog inte längre återfinns i regeringens plan.
Det gäller exempelvis våtmarkerna. Myndigheterna föreslog bland annat förstärkta ersättningssystem för restaurering och återetablering av våtmarker, översyn av stöden för bete och slåtter, förbättrad tillsyn av dikesrensning och en utredning om anmälningsplikt för viss dikesrensning. Konkreta åtgärder som är viktiga för fåglar som är beroende av fungerande våtmarker och öppna, hävdade landskap.
Även finansieringen är en avgörande fråga. Myndigheternas förslag utgick från att dagens naturvårdsarbete inte är tillräckligt för att nå restaureringsförordningens mål och att insatserna därför behöver skalas upp. I regeringens utkast ligger tyngdpunkten istället betydligt tydligare på befintliga insatser och finansieringssystem.
Dessutom har de förslag till författningsändringar som myndigheterna tog fram inte förts in som en del av regeringens plan. Frågan om vilka förändringar av svenska regler som behövs för att genomföra förordningen hanteras istället separat.
– Det är positivt att Sverige äntligen har en restaureringsplan. Men planen är ihålig och saknar den ambition som krävs för att nå EU:s bindande mål för restaurering av vår natur. Sverige behöver verkligen växla upp arbetet. Naturskogar behöver bevaras, våtmarker återskapas och jordbrukslandskapet bli mer varierat. Det är avgörande för att säkra livsmiljöer för fåglar och den biologiska mångfalden – för framtida generationer, säger Niclas Lignell, fågelskyddssamordnare på BirdLife Sverige.
EU-kommissionen har nu sex månader på sig att granska Sveriges utkast och lämna synpunkter. Sverige ska därefter lämna sin slutliga restaureringsplan senast första september 2027.
För BirdLife Sverige blir det därför viktigt att följa hur denna plan bemöts av EU-kommissionen. Det är först då det blir möjligt att avgöra om Sverige har de verktyg och resurser som krävs för att nå förordningens mål – och vända utvecklingen för våra fåglar och deras livsmiljöer.
