Vi kräver 3 viktiga förändringar för framtidens skogspolitik!
BirdLife Sverige har i veckan lämnat sitt remissvar kring Skogsutredningen. Vi vill inledningsvis ge en eloge till utredningen för det gedigna arbete den lagt ner på att ta fram vetenskapliga fakta och klargörande statistik inom en rad väsentliga områden, fakta som bör ligga till grund för ett klokt och avvägt beslut om den framtida inriktningen. Vi vill inte begränsa oss till att lämna kritiska synpunkter, utan också komma med konstruktiva, bättre förslag.
Tyvärr har begräsningar i direktiven till utredningen lett till att den i några fall varit så ”bakbunden” att den inte kunnat föreslå en lösning på problemen, utan som om förslagen genomförs istället förvärrar situationen. Detta gäller både Sveriges möjligheter att leva upp till de nationella miljömålen och internationella konventionsåtaganden. Det svenska skogsbrukets trovärdighet sätts därmed på spel, vilket i värsta fall får vådliga konsekvenser för möjligheterna att sälja produkterna på den internationella marknaden.
BirdLife Sverige kräver tre viktiga förändringar för framtidens skogspolitik
- Staten måste ta sitt ansvar och snabbt avsätta tillräckliga ekonomiska resurser för att skydda det mest värdefulla av det som behöver skyddas innan det är för sent. Detta gäller inte minst det 100 mil långa sammanhängande unika naturskogsområdet i nordvästra Sverige.
- De statligt ägda skogarna, med Sveaskog och Fastighetsverket i spetsen, måste få nya direktiv som gör att de kan föregå med gott exempel på hur ett uthålligt skogsbruk bedrivs. Landets kommuner behöver också ingå i detta arbete.
- Spelreglerna måste vara sådana att skogsbruket lever upp till sitt sektorsansvar. Sektorsansvaret måste tydliggöras och bidra till att uppnå de beslutade skogspolitiska målen och nationella miljömålen.
BirdLife Sverige anser att det svenska skogsbruket i dagsläget är långt ifrån hållbart! Flera nationella miljömålsindikatorer som berör skogen visar fortsatt negativ trend. Det finns betydande brister i såväl implementering av nationell lagstiftning som uppfyllande av EU:s naturvårdsdirektiv (livsmiljödirektivet och fågeldirektivet). Endast ett fåtal av de naturtypsklassade skogsmiljöerna har gynnsam bevarandestatus. Klimatsäkringen av de svenska skogarna lider av att en stor andel skog idag utgörs av klimatutsatta monokultulturer. Vi menar att den svenska skogsindustrins omfattning redan i dagsläget är för stor för att samtidigt klara att säkra den biologiska mångfalden och klimatsäkra den svenska skogen. Detta manifesteras bl.a. av en skogsnäring som är mycket ovillig till ytterligare naturskydd.
Vi menar att detta är ett cyniskt agerande i en tid när naturskyddade och resilienta skogar behöver vara större än någonsin ur såväl biologiskt mångfaldsperspektiv som ur klimatperspektiv. EU siktar nu på 30 % skydd av natur, men för att långsiktigt klara målen måste vi sannolikt sikta ännu högre (i vissa sammanhang kanske 50 %). Utöver områdesskydd krävs betydande skärpningar av naturhänsyn vid skogsbruksåtgärder och egentligen borde trakthyggesbruket upphöra helt. Slutligen kräver en modern skogspolitik en betydande kunskapsuppbyggnad.
BirdLife Sverige förväntar sig i detta läge att riksdag och regering nu tar sitt ansvar över skogspolitiken. De offentligt ägda skogarna, såväl statliga som kommunala, måste visa vägen mot ett hållbart svenskt skogsbruk!
