Tre bilder över Sveriges skogar där 45 procent kan betecknas som enskiktade (till vänster i bilden), 48 procent som tvåskiktade (bilden i mitten) och endast 7 procent är flerskiktade skogar (bilden till höger).
12 november, 2025
Omvandling från ekosystem till odlingssystem hotar skogsfågelarter
Trenderna är fortsatt negativa för ett flertal skogsfågelarter, däribland entita, talltita och järpe, som alla föreslås behålla sin status som nära hotade (NT) i den nya svenska rödlistan. I den nyutkomna boken Fåglarna i Sverige – antal och förekomst har antalet uppskattade par i landet minskat med motsvarande 25 procent för entita (90 000 par), 30 procent för talltita (550 000 par) och 25 procent för järpe (95 000 par), jämfört med motsvarande sammanställning 2012. Det finns anledning att ta dessa minskningar på stort allvar, inte minst inom skogsbruket, då dessa arter tydligt visar på strukturella och omvälvande förändringar av skogslandskapet, med stor negativ påverkan på fåglar.
Entita, talltita och järpe är tre arter som är starkt förknippade med flerskiktade skogar, det vill säga skogar som har en trädslagsblandning och där träden förekommer i olika storlekar och åldrar, så som skogar ser ut om de får genomgå en naturlig föryngring. Men detta börjar bli sällsynt i svenska skogar, när över 90 procent planteras och i regel närmast blir monokulturer, med samma storlek och ålder på träden. Av riksskogstaxeringen[1] framgår att 45 procent av dagens skogar är enskiktade, 48 procent tvåskiktade och endast 7 procent betecknas som flerskiktade (3 skikt eller fler).
Andelen flerskiktade skogar har minskat dramatiskt och snabbt på landsnivå. Under det senaste dryga decenniet uppgår minskningen till drygt 40 procent från en redan mycket låg nivå. För Norrland och Svealand noteras en halvering av andelen flerskiktade skogar, medan minskningen i Götaland är något mindre (36 procent).
Talltita anses vara den art som har enskilt störst behov av flerskiktade skogar. Svensk fågeltaxering (Lunds universitet) har jämfört den långsiktiga minskningen av talltita med motsvarande utveckling av andelen flerskiktade skogar i landet som helhet och i olika regioner. Resultatet visar statistiskt säkra samband som visar att ju högre andel flerskiktad skog desto högre talltiteindex för hela Sverige, Norra Norrland, Södra Norrland och Götaland.
BirdLife Sverige menar att siffrorna är högst alarmerande och visar på att skogen som ekosystem snabbt övergår till ett odlingssystem där skogens normalt flerskiktade strukturer omvandlas till likåldriga en- eller tvåskiktade odlingssystem. Detta drabbar de arter som har störst behov av flerskiktade skogar som entita, talltita och järpe, men egentligen alla skogens fågelarter som är anpassade till naturliga och i huvudsak flerskiktade skogar.
Det är hög tid att stoppa denna utveckling och bibehålla samt återskapa skogar med flerskiktad struktur. Vi måste i stor omfattning börja restaurera våra skogar till naturliga ekosystem.
[1] https://www.slu.se/om-slu/organisation/institutioner/skoglig-resurshushallning/miljoanalys/riksskogstaxeringen/
Korrelationer mellan andelen 3-skiktad skog och talltiteindex.