Gifter i blodet hos jordbruksfåglar
En ny studie från SLU visar att svenska jordbruksfåglar har spår av bekämpningsmedel i blodet, även i områden med låg användning.
Studien som publicerats i den ansedda tidskriften Ecotoxicology and Environmental Safety visade att hälften av ungarna av sånglärka och gulsparv hade mätbara halter av minst ett ämne, ibland flera samtidigt. Hos vuxna ortolansparvar hittades även det förbjudna insektsmedlet klorpyrifos, troligen på grund av att den kan exponeras för ämnet längs flyttningen genom Europa och på övervintringsplatser i Afrika.
Halterna var låga, men exponering för flera ämnen samtidigt kan innebära risker.
– Vi vet inte hur fåglar påverkas av gifter i låga halter. Inte heller hur eventuella cocktaileffekter kan påverka. I vårt material har vi haft fågelungar med upp till sju olika växtskyddsmedel i kroppen, säger Sönke Eggers vid institutionen för ekologi.
Tidigare forskning visar att bekämpningsmedel kan påverka fåglars tillväxt, orientering och överlevnad. Eftersom många jordbruksfåglar minskar, särskilt ortolansparven, behövs mer kunskap om hur exponeringen ser ut över tid. Bara några få liknande studier har publicerats tidigare.
– Det finns en från Finland på bivråk, där man tittat på neonikotinoider, och en från Frankrike som mer liknar vår, säger Sönke Eggers.
Studien som har gjorts i samarbete med Kvismare fågelstation bygger på en ny metod som möjliggör analys av många kemikalier i mycket små blodprover kan bli viktig för framtida övervakning och riskbedömning.
– Det är inte orimligt att anta att även om halterna är låga så kan det medföra risker. Här borde man ha någon form av övervakning framöver som kan ge svar på om halterna minskar eller ökar över tid? Det här kanske spökar mer än vad vi tror. Kan till exempel ortolansparvar som häckar i jordbrukslandskapet vara mer känslig för exponering av olika växtskyddsmedel än individer som häckar på hyggen i Norrland med tanke på hur mycket den har gått tillbaka i södra Sverige, säger han.
Även små halter av växtskyddsmedel kan ge effekter som på marginalen påverkar dödlighet, tror Sönke Eggers. Det kan handla om att flyttande fåglar stannar längre på rastplatser eller flyger i fel riktning.
Från materialet kunde man även jämföra ekologisk odling med konventionell.
– Här såg vi ingen direkt skillnad, vilket troligen beror på att fåglarna som häckar i ekologiska odlingar flyger omkring och födosöker även i konventionella odlingar.
Text: Niklas Aronsson
