Fågeldialogen
En digital timme med utbyte och inspiration kring och om arbetet med fågelintresse, fågelskydd, fågelforskning och ledarskap tillsammans med BirdLife Sverige och inbjudna gäster.
Onsdagar, se tider nedan
Några av gångerna startar vi tidigare med information eller föreläsning, se nedan vid respektive datum. Själva dialogen är kl. 19.30-20.30
Timmen inleds med en dialog mellan inbjudna inspirerande gäster och därefter följer ett samtal för alla i mötet. Ämnena kan vara smala och är intressanta, oberoende av var i landet man bor. Fågeldialogen är ett forum som stärker det ideella arbetet, nationellt, regionalt och lokalt i våra fågelföreningar genom inspiration och utbyte med varandra. Vi välkomnar både erfarna och nya fågelintresserade som är eller vill komma med i detta viktiga arbete.
Programmet för Fågeldialogen hittar du nedan. Länkar läggs ut när det är dags för respektive möte.
18 februari 19.00
Naturlänken, barn- och ungdomsverksamhet
Välkommen till en fågeldialog för föreningar som vill utveckla eller stärka sin verksamhet med fåglar i fokus för unga! Träffen börjar med en kort presentation av Naturlänken med Anette Barr, projektledare på BirdLife Sverige. Vi pratar vidare om erfarenheter i flera regionalföreningar som kommit i gång med ungdomsskådare. Bland annat pressenterar vi en enkät som SkOF gjort bland ungdomar i Skåne. Vi tar upp kopplingen till Fritidskortet och hur det kan bli verklighet. Därefter delar vi erfarenheter, idéer och utmaningar med varandra. Vi hoppas på inspirerande diskussioner och nya vägar framåt tillsammans.
25 februari kl 19.00
Nattrutter och uggleturer
Brukar du vara ute och lyssna och spana efter ugglor, andra nattaktiva fåglar, däggdjur och groddjur? Tycker du att det är spännande att vara ute i naturen på kvällar och nätter? Då är Nattrutterna något för dig!
Alla fågelintresserade är varmt välkomna att vara med och inventera nattrutter inom Svensk Fågeltaxering. Genom att vara med och inventera bidrar du direkt till att vi på bästa sätt kan följa hur antalen av kvälls- och nattaktiva fåglar i Sverige förändras. På nattrutterna räknar vi även större däggdjur samt bokför förekomsten av de lekande groddjur som kan höras. Genom att medverka blir du en viktig deltagare inom både Sveriges och Europas miljöövervakning.
Snart är det dags för att köra igång årets upplaga av Nattrutter. Längs rutten stannar inventeraren på 20 förutbestämda punkter, där det lyssnas och spanas efter fåglar, däggdjur och groddjur under fem minuter per punkt. Varje rutt inventeras vid tre tillfällen per år; i mars, april och juni. Ruttstart sker i anslutning till solnedgången och en rutt tar i regel några timmar att genomföra. Det går alldeles utmärkt att vara flera som delar på en rutt. Det behövs många fler inventerare av nattrutter och i kvällens fågeldialog ges information om hur det hela går till och det ges möjlighet att ställa frågor om allt som hör till detta. Ingen fråga är för liten eller för stor för att dryftas!
Martin Green från Svensk fågeltaxering inleder med en kortare presentation av nattrutterna och sedan är det öppet för samtal, frågor och diskussion.
4 mars
11 mars
18 mars kl 19.00
Ringmärkares syn på gransångarkomplexet samt hantering av extra känsliga arter
Kvällens dialog vänder sig i första hand till ringmärkare, men alla intresserade är välkomna att delta. Först en presentation av Johan Lind, ny förste intendent vid ringmärkningscentralen. Därefter följer en dialog om gransångare Phylloscopus collybita och dess underarter. Går de att separera dem vid ringmärkning, bör vi skilja på underarterna och varför i så fall? Sophie Ehnbom, Falsterbo fågelstation, Bo Pettersson, Bingsmarkens ringmärkning samt Martin Irestedt, genetikforskare på Naturhistoriska riksmuseet ger oss olika infallsvinklar att diskutera. Avslutningsvis tar vi upp hantering vid ringmärkning av extra känsliga fågelarter.
Fågeldialogen görs i samarbete med Studiefrämjandet
Tidigare Fågeldialoger
11 februari kl 19.00
Från inventeringar och ringmärkning, vad finns tillgängligt och vad gör alla av sina anteckningar?
Thomas Holmberg har kollat ett par VF-årgångar från 1960-talet. På 1960-talet skickade man in sina intressanta fynd och andra studier direkt till Vår Fågelvärld (VF), som i regel publicerade det. VF på den tiden upplevdes som alltför vetenskaplig och tråkig av många skådare. Inriktningen ändrades till vad den är idag. Men vad hände med allt som inte längre platsade i VF? En del gick till Ornis Svecica, mer gick till Fågelåret och till regionala tidskrifter. En del gick nog också till Ringinform som nu är nedlagd. Men en del platsade ingenstans.
Frågan är - finns behovs av ett forum eller publiceringssätt för det som bygger på egna studier och datasamlande, men som kanske inte platsar i de publiceringskanaler som finns idag?
4 februari kl 19.00
Fåglar som indikatorer i skogen
Förekomst och antal av fåglar har använts som indikatorer på utvecklingen av miljötillståndet i flera årtionden. Detta på en mängd olika geografiska skalor, alltifrån kontinental till lokal nivå. I Sverige används exempelvis fågeldata som indikatorer inom Miljömålsuppföljningen. Inom en nära framtid kommer fågeldata även att få stor betydelse som indikatorer inom Naturrestaureringsförordningen, bl.a. då när det gäller skogsmiljön. Förekomst av fåglar är också av största vikt när det gäller konkret skydd av skog samt hänsynstaganden i samband med skogsbruksåtgärder.
I kvällens dialog pratar vi mer om hur dagens fågelindikatorer kopplade till skogsmiljön är uppbyggda, vilka arter som används och varför dessa används. Vi diskuterar också möjliga förbättringar av arturval och användningen av indikatorer.
Kvällen inleds med att Martin Green, Svensk Fågeltaxering, ger en bakgrund till dagsläget och därefter fortsätter vi med samtal och diskussion där alla är varmt välkomna att delta.
Läs gärna mer om tidigare använda fågelindikatorer på Svensk Fågeltaxerings hemsida (https://www.fageltaxering.lu.se/resultat/indikatorer-en-gemensam-trend-manga-arter)