Vad står BirdLife Sverige för i den pågående revisionen av FSC-standard för skogsbruk i Sverige?
BirdLife Sverige har under lång tid varit engagerade i FSC Sverige, som är ett frivilligt certifieringssystem för skogsbruk. FSC skall stå för att skogar ska brukas mer hållbart.
Under senare år har FSC-systemet blivit kraftigt ifrågasatt och det har uppmärksammats vid flera tillfällen att FSC-certifierade skogsbolag avverkar skogar med höga naturvärden.
Antalet FSC-klagomål har i Sverige varit mycket högt i ett internationellt perspektiv. Ett stort antalet klagomål har lyfts till Internationella FSC:s högsta organ, Assurance Services International (ASI), vilket har föranlett ASI att starta en särskild utredning av det svenska FSC-skogsbruket. Det ser Birdlife Sverige som ett bra resultat av en medveten strategi att regelbundet lyfta frågor till den internationella nivån.
ASI kommer att granska hur FSC:s system för ”FSC kontrollerat virke” fungerar avseende höga bevarandevärden, identifiering och hantering av höga naturvärden inom FSC-skogsbruket samt hur FSC:s krav tillämpas i praktiken.
Samtidigt med detta pågår med start i mars 2026 en partiell revision av den svenska FSC-standarden, som ska vara klar i slutet av 2028. BirdLife Sverige tillsammans med Världsnaturfonden (WWF) företräder miljökammaren i denna revision.
BirdLife Sverige har tillsammans med WWF identifierat tre delområden där organisationerna ser att stora förbättringar krävs för att skapa en trovärdighet inom FSC-systemet. Dessa områden är artskydd, naturvärdesbedömning samt höga bevarandevärden (HCV).
Artskyddet handlar om att FSC-skogsbruket ska ha ett förebyggande system baserat på artskyddsförordningen. Ett certifieringssystem ska normalt ligga högre än gällande lagstiftning, där föreningen anser att gällande FSC-regelverk har stora brister.
I praktiken handlar det bland annat om att lämna utförlig information om arter och biotoper i de avverkningsanmälningar som lämnas in till Skogsstyrelsen. Ett förebyggande system innebär också att identifiera och spara biologiskt värdefulla biotoper oavverkade, samt i vissa fall och kopplat till vissa arter bedriva ett naturnära skogsbruk. Det handlar också om att minimera skogsbruk under häckningstid, något som får stöd i en nyligen beslutad EU-dom. Tillsammans med det förebyggande artskyddet behöver förekomster av rödlistade arter ett särskilt och starkare skydd. Där rödlistade arter dokumenteras ska objektet hanteras utifrån de ekologiska krav befintliga arter ställer på sin livsmiljö. Målet är att skapa långsiktiga förutsättningar för arten att leva kvar i området. Ofta handlar det om en avsättning som biotop för artskydd eller som nyckelbiotop.
Frågan om en utvecklad naturvärdesbedömning handlar om att införa en gemensam hantering inom FSC-systemet. Här får Birdlife Sverige stöd från ASI som uppmärksammat behovet av en enhetlig naturvärdesbedömning. Även revisorer inom FSC-systemet har efterfrågat större enhetlighet. Vidare har ASI i en rapport slagit fast behovet av att stärka kraven på naturvärdesbedömning avseende rödlistade arter. Här anser BirdLife Sverige att höga artvärden i sig ska leda till avsättningar av skogsområden och att begreppet nyckelbiotop ska bibehållas som namnet för särskilt värdefulla miljöer. Vi menar att de enskilt vanligaste FSC-klagomålen handlar om att ideell naturvård hittar naturvårdsarter, vilka skogsbruket i regel missar i sina naturvärdesbedömningar. Idag utförs naturvärdesklassningarna i hög utsträckning utifrån befintliga strukturer, naturvärdesträd och död ved. Arbetet behöver kompletteras med större inslag av artinventeringar där hotarter får betydelse i den slutliga värderingen. BirdLife Sverige anser också att digitala naturvärdesmodeller som naturvärdeskartan, digitala verktyg i skogen (DVIS) , kontinuitetsskogskikten och skogsmonitor alltid ska användas för att tidigt kunna avgöra behovet av mer noggrann naturvärdesbedömning.
Det tredje fokusområdet som miljökammaren identifierat är höga bevarandevärden (HCV). Den svenska FSC-standarden saknar i dagsläget ett HCV-ramverk vilket kommer vara ett krav att Sverige tar fram i den nya standarden. Ett HCV-ramverk är också viktigt eftersom det i sin tur på sikt påverkar kraven inom FSC kontrollerat virke som ska minska risken för att virke från skogar med höga naturvärden inte kommer in i FSC-systemet. När det vad som ska ingå i ett HCV-ramverk är miljökammarens uppfattning att alla kvarvarande naturskogar och icke-kalhuggen skogsmark, så kallad kontinuitetsskog måste antingen skyddas eller i vissa fall brukas med naturnära metoder inom FSC-systemet. Vidare är det viktigt att fjällskogspaketet, vilket är del av ett 100 mil sammanhängande oskyddat naturskogsområde från västra Dalarna till riksgränsen i norr kommer att integreras med FSC:s naturvårdsgräns. Fjällskogspaketet är enligt Naturvårdsverket ett med fältstudier biologiskt värdefulla skogar unika i ett europeiskt perspektiv. Det är av internationellt intresse att dessa bevaras.
Utöver ovanstående är BirdLife Sveriges uppfattning att en hög transparens vad gäller exempelvis förekomst av frivilliga avsättningar, naturvärdesbedömning måste känneteckna FSC-systemet.
BirdLife Sverige vill se en FSC-standard som på djupet hanterar och löser ovanstående problem som finns inom FSC-systemet i dagsläget. Det handlar om trovärdigheten av ett system som omfattar mer än 60 procemt av det svenska skogsbruket och som via dess förgreningar (FSC kontrollerat virke) i praktiken omfattar hela det svenska skogsbruket.