BirdLife Sverige granskar - ”Hyggen, här spirar nytt liv” – en kampanj avsedd att förvilla?

”Hyggen, här spirar nytt liv” är rubriken på en annons som Svenska Skogen har satt in i Svenska Dagbladet. Den väcker frågan om var gränsen går för hur mycket man får snedvrida fakta i reklam? Svenska Skogen söker uppenbart begränsa förståelsen för biologisk mångfald och så tvivel i allmänhetens och politikers tänkande om betydelsen av ekologisk funktionalitet. Syftet är att få fortsätta utarma den svenska skogen genom kalhyggesbruk.

Några påståenden i annonsen som bör få varje människa med förståelse för naturen att höja på ögonbrynen:

1. ”Genom att bruka den svenska skogen skapas förutsättningar för arter och nytt liv.”
2. ”Om vi gjorde om hela Sverige till en enda stor orörd nationalpark skulle den biologiska mångfalden högst troligt minska.”
3. ”Om vi aldrig avverkar skogen kan vissa träd inte föryngra sig.”
4. ”Men man bör se till det svenska skogslandskapet som en helhet och över längre tid, träden växer ju i ungefär 100 år, och då skapar den här dynamiken en variation och en mångfald som är större än om det inte hade bedrivits ett aktivt skogsbruk.”

För den som vill ta skogsfrågorna på allvar, och kanske bemöta dessa påståenden, tillhandahåller vi nedanstående information. Vi vill i sammanhanget betona att BirdLife Sverige ingalunda säger nej till skogsbruk: föreningen är medlem i FSC och anser att trä och olika produkter av träråvara är viktiga för samhället och för hållbarheten. Men det kan ske genom ett ekosystembaserat kontinuitetsskogsbruk med plock- och luckhuggning, en större variation vad gäller trädslagen och genom att man använder inhemska, naturligt föryngrad skog istället för med stora kalhyggen och ensartade plantager med träd.

1. Genom att bruka den svenska skogen kan vi skapa välstånd för Sverige och ekonomisk nytta för skogsägaren. Däremot har arterna aldrig ”efterfrågat” ett mänskligt ingripande, med undantag för de igenväxande hagmarkerna, vars flora och fauna är beroende av den mångtusenåriga hävden. Men det är försvinnande små arealer detta gäller. För alla arter som inte tål snabba och/eller stora förändringar, innebär dagens brukande av skog och mark att deras numerär minskar kraftigt och att de försvinner eller har försvunnit såväl lokalt som regionalt.
2. Påståendet söker sprida uppfattningen att ”för mycket” skyddad skog och nationalparker skulle minska den biologiska mångfalden. Det är förstås precis lika tokigt som det låter. Därtill innebär nationalparker och naturreservat nödvändigtvis inte att naturen lämnas helt orörd, utan i många sammanhang tillämpas naturvårdande skötsel.

Det måste framhållas att den biologiska mångfalden har utvecklats under miljontals år utan människans ingripande. Markförhållanden, klimat, orördhet och naturliga störningar som bränder, insekter, svampar, översvämningar, stormar och betande djur har gett förutsättningar för en mångfald av livsmiljöer, som i sin tur lett till en rad olika ekosystem, som olika arter anpassat sig till. Att påstå att ”evolutionen bara väntat på att människan skulle uppfinna kalhyggesbruket för att öka mångfalden” är en mycket märklig fantasikonstruktion till försvar för ett ohållbart skogsbruk.

3. Om påståendet vore sant, varifrån kommer då alla de trädarter som utvecklats under miljontals år om de inte kunde föryngra sig före kalhyggesbrukets storhetstid de senaste 70 åren? Om till och med människor som arbetar professionellt med skogsbruk tror att nya arter utvecklats sedan 1900-talet, då kalhyggesbruket utvecklades, finns uppenbarligen ett stort behov av utbildning i biologi!
4. Här nämns ett av de verkligt allvarliga problemen med svenskt skogsbruk, nämligen att träden bara får bli 100 år gamla, och i praktiken oftast betydligt yngre än så. En stor del av de idag ca 2000 arter som är rödlistade (oftast till följd av minskning i antal och utbredning – många riskerar utrotning inom överskådlig tid!) på grund av det moderna svenska skogsbruket, är beroende av minst ett par hundra år gamla träd av olika arter. Om dessa träd inte avverkas så fortsätter de att växa och leva i flera hundra år till. Skogen ska innehålla en variation av trädslag, vara flerskiktad, innehålla stora mängder både klen och grov död ved i olika nedbrytningsstadier, och det ska finnas luckor och tätningar för att man ska kunna tala om en riktig, levande skog. Idag har vi enbart rester kvar av dessa så kallade kontinuitetsskogar, som har en naturlig ekologi och hög biologisk mångfald som har sitt ursprung i den gamla urskogen. De skogar som anläggs på kalhyggena är eller blir ofta monokulturer, det vill säga likåldriga, täta virkesåkrar framtagna via växtförädling bara för att producera stora volymer ved så snabbt som möjligt.

Bakom initiativet Svenska Skogen står LRF Skogsägarna, Skogsindustrierna, Bergvik skog och Sveaskog. Sveaskog meddelade 6/4 2021 på sin hemsida att man beslutat om att dra sig ur kampanjen Svenska Skogen. Beslutet grundar sig i bolagets nya långsiktiga inriktning som har ett större fokus på biologisk mångfald och klimatanpassning tillsammans med ett fortsatt starkt fokus på leveransförmåga och ökad tillväxt i skogen.