Från IBA till lagskydd
När ett område väl är godkänt som IBA av BirdLife International är nästa steg att försöka åstadkomma lagskydd. Natura 2000, SPA och SCI – vad står de för och hur hänger de ihop med IBA (Important Bird and Biodiversity Areas)? Vilka andra skyddsformer kan bli aktuella? Här reder vi ut trådarna i snårskogen av begrepp och förkortningar inom europeiskt naturskydd.
Natura 2000 är ett nätverk inom EU som syftar till att skydda och bevara den biologiska mångfalden. Således ska områden vars natur är värdefull ur ett EU-perspektiv ingå i Natura 2000. Dessa områden ska ha en bevarandeplan som pekar ut naturvärdena och beskriver vad som krävs för att värdena ska bestå långsiktigt. En del Natura 2000-områden utgörs av naturreservat eller nationalparker med strikt naturskydd, medan andra omfattar privat mark där vissa former av exploatering tillåts, så länge de ryms inom bevarandeplanen. Å andra sidan kan även aktiviteter utanför Natura 2000-området ha restriktioner eller förbjudas helt, om de riskerar att försämra områdets bevarandestatus.
Natura 2000-områden kan utses med utgångspunkt från endera av EU:s två naturvårdsdirektiv, Fågeldirektivet respektive Art- och Habitatdirektivet. Det förstnämnda omfattar skydd för alla europeiska fågelarter samt viktiga livsmiljöer för särskilt listade. Områden som utses för att uppfylla Fågeldirektivet kallas SPA (Special Protection Areas). I Art- och Habitatdirektivet specificeras mer än 200 naturtyper samt 1000 arter växter och andra djur än fåglar som anses vara av europeiskt gemenskapsintresse. Skyddsområden som definieras utifrån Art- och Habitatdirektivets kriterier benämns SCI (Sites of Community Interest). SPA och SCI utgör således tillsammans nätverket Natura 2000.
Återstår så IBA. Europeiska IBA-områden identifieras utifrån 20 kriterier med utgångspunkt från bl.a. hotade arter, arter med begränsad utbredning, arter med ogynnsam bevarandestatus samt stora ansamlingar av fåglar (även sträckande). IBA-systemet har skapats och administreras av BirdLife International, vars svenska partner utgörs av BirdLife Sverige. Det finns för närvarande ca 12 000 IBA-områden globalt och en procent av dessa finns i Sverige.
Ett IBA-område omfattas inte per definition av något juridiskt skydd (bortsett från de IBA-områden som klassats utifrån kriteriet att de först utpekats som SPA). Grundtanken från BirdLife är dock att alla IBA-områden ska införlivas i det nationella naturskyddet, vare sig detta innebär nationalpark, naturreservat, biotopskyddsområde eller Natura 2000.
För svenskt vidkommande samordnar Naturvårdsverket arbetet kring Natura 2000 medan varje länsstyrelse svarar för skötsel, skydd och tillsyn av områdena. Havs- och vattenmyndigheten har ett särskilt ansvar för marina och limniska naturtyper och arter. Om ett Natura 2000-område samtidigt har ett kommunalt områdesskydd är det istället kommunen som ansvarar för skötsel och tillsyn, medan Skogsstyrelsen har tillsynen på skogliga åtgärder. Länsstyrelserna utser också potentiella Natura 2000-områden. Efter granskning av Naturvårdsverket fattar Regeringen beslut om att föreslå för EU-kommissionen att införliva nya områden i nätverket.
För att ta reda på vilka områden som hittills har utsetts till SPA i Sverige kan du gå in på kartverktyget Skyddad natur.
