Sedan vintern 1975/1976 har svenska ornitologer räknat fåglar varje vinter längs så kallade vinterpunktrutter. De senaste åren har 230 ornitologer räknat 300 rutter årligen. Med dessa nu 40 år långa serier kan vi se både hur antalet vinterfåglar förändrats över tiden och varierat mellan åren. Till exempel så har antalet övervintrande starar ökat med 3,5 % per år, antalet varfåglar och strömstarar har hållit sig konstant över 40 år, och antalet gärdsmygar bestäms nästan helt av vinterns hårdhet.
Nu bjuder vi in nya hugade ornitologer att medverka i Vinterfågelräkningen. Projektet drivs från Lunds universitet på uppdrag av Naturvårdsverket. Räkningarna skall inte förväxlas med BirdLife Sveriges ”Vinterfåglar inpå knuten”, där räkningarna oftast sker från köksfönstret, men man kan gärna göra båda! Vinterfågelräkningen bygger på att man går, skidar eller kör bil en runda i hemmatrakterna, kanske besöker några favoritställen och där antalet påträffade arter oftast blir högre än hemmavid. Vinterfågelräkningens huvudsakliga räkningsperioden har just börjat och pågår 19 december – 8 januari. Vi välkomnar varmt nya inventerare som vill hjälpa till med att följa hur det går för Sveriges fåglar.
Metodiken är enkel. Inventeraren väljer själv ut 20 punkter i terrängen, med 300–500 meter emellan punkterna. På varje punkt räknas alla fåglar som hörs och ses under exakt fem minuter per punkt. Resultaten skickas sedan in till oss som sammanställer alla observationer, beräknar nya trender och presenterar resultaten på vår hemsida och i en årsrapport som skickas till alla deltagare. Några av resultaten dyker också upp i vår årliga presentation i Fågelåret.
Om du vill vara med, kontakta oss genom vår hemsida eller ladda ner instruktionerna här (PDF).
Välkommen med i Vinterfågelräkningen, gammal som ung, din insats behövs!
Utvecklingen för fyra arter vintertid i Sverige enligt Vinterfågelräkningen: stare och gärdsmyg till vänster i bilden och varfågel och strömstare till höger. Bakgrundsfoto: P-G Bentz/sturnus.se
