Härfågeln räknas (tillsammans med kungsfiskare, biätare och blåkråka) till de fyra ”praktfåglar” som många av oss medelålders och äldre fågelskådare drömde om att någon gång få uppleva när vi bläddrade i den klassiska ”Fåglarna i färg” av Sigfrid Durango. För många har det kanske också blivit verklighet, eftersom Sverige relativt ofta besöks av härfåglar (främst söderifrån). Chanserna lär dessutom öka framöver, då arten förutspås flytta sitt utbredningsområde norrut i takt med klimatförändringar.
Under 1800-talet var härfågeln en ganska vanlig häckfågel i sydöstra Sverige, men i början av 1900-talet försvann den. På 1980-talet fanns åter häckande härfåglar på Öland och Gotland och även om antalen förefaller ha blivit betydligt färre på 2000-talet så konstateras häckningar då och då. I Skåne har häckningar varit extremt sällsynta, så nyheten som släpptes igår är något alldeles extra!
Nu har nämligen en häckning offentliggjorts vid Ravlunda skjutfält i Skåne. Anledningen till att man går ut med en så exklusiv häckning är att ungarna nu är flygga och bedöms tåla lindrig form av störning. Vår generella inställning är att så många som möjligt ska kunna njuta av såväl vanliga som ovanliga fåglar i Sverige, utan att fåglarna tar skada. Besökare förväntas givetvis lämna vederbörligt hänsynsavstånd. Uppgifter om fyndet finns bl.a. på Artportalen.
Härfågeln häckar i jordbruksbygder, ofta i närheten av öppna betade marker, där den oftast letar efter småkryp i marken (eller ko-/hästspillning) med sin långa och böjda näbb. Äggen läggs gärna i trädhål, men i mer trädlösa landskap kan stenmurar vara ett fullgott alternativ.
