Julkalender 17/12 Grönfink
Julkalender! Grönfink – 17 december
Grönfinken hör till de allra vanligaste besökarna vid fågelmatningar runt om i landet, det gäller såväl i Skåne som i Norrbotten. Under de 15 år vi organiserat fågelräkningen ”Vinterfåglar Inpå Knuten” har grönfinken pendlat mellan andra och tionde plats på topplistan. Men trenden har samtidigt varit sjunkande. Under de fyra första åren var den genomsnittliga placeringen trea, men därefter har den dalat. Bakom denna tillbakagång ligger en sjukdom.
Ser vi över en lite längre period hör grönfinken till de framgångsrika fåglarna. Från mitten av 1970-talet har den ökat i antal, långsamt men stadigt. Den har även spridit sig, särskilt mot Norrlands inland och fjälltrakter. En orsak till denna spridning har varit att grönfinken finner sig väl tillrätta i våra samhällen med allt fler trädgårdar och planteringar, en annan att fågelmatandet ökat.
När det gäller planteringar, finns det faktiskt en växt som grönfinken är särskilt förtjust i. Det är vresrosen som är införd i Sverige, härstammande från östra Asien. Den har länge planterats i offentliga miljöer och fick stor spridning på många håll under det så kallade miljonprogrammet. Då anlades stora bostadsområden i de flesta svenska städer. Vresrosen ansågs vara särskilt lämplig på ytor som man ville hålla gröna men där människor inte skulle gå.
Det är kärnorna inne i vresrosornas stora och ganska platta nypon som grönfinkarna äter. Denna förtjusning i vresrosnypon kan vara en anledning till grönfinkens olycka under senare tid. Ofta sitter nämligen flera grönfinkar och äter ur samma nypon. Det innebär stor risk för spridning av sjukdomar från ”näbb till näbb”, och det är just en sjukdom som sitter i gapet på grönfinkarna som är orsak till minskningen på senare år. Det handlar om en liten mikroorganism som kallas Trichomonas gallinae och som orsakar sjukdomen gulknopp. Denna sjukdom kan drabba alla fåglar, men spridningen i Sverige har främst skett bland grönfinkar. De smittade fåglarna avslöjar sig genom att de sitter stilla med uppburrad fjäderdräkt. De är ofta också ganska kladdiga runt näbben. Om man upptäcker sjuka fåglar vid sin matning bör man upphöra med matandet någon vecka.
Vid fågelmatningar äter grönfinken allehanda fröer. Den är särskilt förtjust i solrosfrön och hampfrön men ratar havre och vete.
Text: Anders Wirdheim
Foto: Göte Gustafsson
