Miljömålsberedningen har misslyckats med sitt uppdrag

BirdLife Sverige har lämnat ett yttrande över Miljömålsberedningens förslag om en strategi för hur Sverige ska leva upp till åtaganden inom biologisk mångfald respektive nettoupptag av växthusgaser från markanvändningssektorn (LULUCF). Delbetänkandet innehåller flera goda förslag som innebär steg i rätt riktning, men på det hela taget är förslagen alltför otillräckliga och i flera fall kontraproduktiva.

Av Miljömålsberedningens direktiv framgår att den ska klargöra hur nationella mål och prioriteringar kan anpassas till EU-rätten, i vidare bemärkelse en avvägning hur det svenska samhället ska vara långsiktigt hållbart. Det kräver både ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet, men så är inte fallet idag, då en stor del av det jord- och skogsbruk som bedrivs inte är hållbart för varken klimat, biologisk mångfald eller ekosystemtjänster.

Miljömålsberedningens viktigaste uppgift måste vara att lägga fram förslag om hur långsiktigt välstånd för Sverige och dess invånare kan säkerställas. Detta kan bara ske genom att brukande/nyttjande av den natur vi lever av bedrivs inom ramen för vad ekosystemen tål för att samtidigt vara fortsatt funktionella på lång sikt.

Miljömålsberedningens förslag har beslutats av politiker, som uppenbarligen bortsett från beredningens uppdragsbeskrivning. De förslag som sekretariatet arbetade fram under 2024 visade en tydlig ambition att slutföra regeringsuppdraget enligt angivna riktlinjer och samtidigt tillse att Sverige uppfyller de åtaganden som följer av vårt medlemskap i EU samt de internationella konventioner som vi har undertecknat. Förslagen skulle också leda till att stärka Sveriges konkurrenskraft som trovärdig producent av hållbara skogsprodukter och öka våra möjligheter till ett långsiktigt hållbart samhälle som även kommande generationer kan leva i med bibehållet välstånd.

BirdLife Sverige ser med stor besvikelse och bestörtning hur Miljömålsberedningens politiska majoritet har valt att i första hand lägga fram förslag som medför små konsekvenser för de stora marknäringarna, snarare än att leva upp till vad som krävs för att uppfylla EU-rätten och åtaganden inom biologisk mångfald respektive nettoupptag av växthusgaser från markanvändningssektorn. Det kan därmed ifrågasättas om delbetänkandets titel fortfarande är relevant.

En stor brist i delbetänkandet är att det saknas förslag om ett nationellt mål om att stoppa och vända förlusterna av biologisk mångfald till 2030, vilket är det enskilt viktigaste målet i det globala ramverket för biologisk mångfald. Det saknas också förslag om etappmål för att fasa ut miljöskadliga subventioner och ställa om till hållbara brukningsmetoder inom jord- och skogsbruk. (Tvärtom föreslår beredningen en ny miljöskadlig subvention i form av statligt stöd till gödsling av skog.) Vidare saknas mål om att skydda 30 % av Sveriges landareal till 2030.

De politiska förslag som nu ligger på bordet ignorerar i flera avseenden vad vetenskapen konstaterat om skogens klimatnytta^[1]. Majoriteten forskare inom såväl klimat som ekologi är helt klara över att kalavverkning är påtagligt negativt för klimatet (bland annat eftersom kalhyggen orsakar stora förluster av markkol^[2]) och förödande för biologisk mångfald. Miljömålsberedningens politiska majoritet driver, i likhet med regeringen, en världsfrånvänd linje som går ut på intensifierat trakthyggesbruk.

Vår uppmaning: Lyssna på vetenskapen, följ uppdraget och gällande EU-regler!

BirdLife Sveriges remissyttrande kan läsas här.