Storskarv hotas av omfattande skyddsjakt

BirdLife Sverige är kritiskt till Naturvårdsverkets förslag om hur storskarven ska förvaltas och har nu vänt sig till EU-kommissionär Jessica Roswall. 

I ett brev till Roswall tar BirdLife Sverige upp ett regeringsuppdrag som handlar om förvaltningen av sälar och skarvar. Uppdraget innebär att Naturvårdsverket ska föreslå skyddsjakt för att minska den svenska populationen av storskarv. Enligt BirdLife Sverige strider detta mot EU:s fågeldirektiv, eftersom skyddsjakt inte får användas för att reglera populationer – något som regeringen är medveten om. 

BirdLife Sverige accepterar riktad skyddsjakt på storskarv i situationer där fåglar riskerar att orsaka allvarlig skada på lokala fiskbestånd eller på fisket. Men enligt fågeldirektivet måste antalet skjutna fåglar rapporteras, så att man kan följa hur populationen påverkas. Redan 2021 blev det tydligt att Sverige inte lever upp till detta krav, när skyddsjakt på bland annat storskarv infördes på enskilds initiativ. Jägareförbundet fick då i uppdrag att ta fram ett rapporteringssystem. Fem år senare är rapporteringen fortfarande frivillig och bristfällig. 

Kalmarsund är ett exempel där skyddsjakten riskerar att gå för långt. Där tillåts jakt på storskarv även under häckningstid, med motiveringen att skydda gädda och abborre – trots att forskning visar att skarvarna främst äter storspigg. Resultatet kan bli att tusentals skarvar skjuts utan tydlig effekt, att kolonier slås ut och att ungar lämnas att svälta. 

Naturvårdsverket föreslår även att en nationell enhet ska kunna oljera skarvägg för att minska reproduktionen. Metoden gör att embryon dör av syrebrist och ses av BirdLife Sverige som ännu ett exempel på att skyddsjakt används för att minska populationen, i strid med fågeldirektivets syfte.