Sveriges fåglar 2022: Det går bra för fjällens fåglar – men oron är stark för fjällskogarna
Det senaste årtiondet har trenden vänt uppåt för de flesta av de fågelarter som häckar i de svenska fjällen. Det gäller såväl kalfjällets som fjällbjörkskogarnas fåglar.
I samarbete med Svensk Fågeltaxering vid Lunds universitet redovisas i Sveriges fåglar 2022 läget för de närmare 260 fågelarter eller underarter som häckar i Sverige. Merparten av dessa (närmare 190) följs med hjälp av årliga inventeringar inom ramen för den svenska miljöövervakningen. För de återstående ca 70 utgörs underlaget av specialinventeringar, speciella bevarandeprogram eller rapportering till Artportalen.
Årets upplaga av Sveriges fåglar har fjälltrakterna som särskilt fokus. Sedan 1963 har det genomförts inventeringar och andra studier i Ammarnäsfjällen inom ramen för ett projekt som kallas LUVRE. Det står för Lund University Vindel River Expedition och startades när debatten om utbyggnad av Vindelälven var som mest intensiv. Målet var att genomföra studier av fågellivet och ekologin i ett område som kunde beröras av en utbyggd vattenkraft. Senare har andra inventeringsprojekt startats i Jämtlandsfjällen, och från och med 1996 täcks hela fjällkedjan av de standardrutter som Svensk Fågeltaxering inventerar tillsammans med landets länsstyrelser.
Under 2000-talets inledning visade flera inventeringsprogram negativa trender för många av fjällfåglarna. Vad orsaken var är inte klarlagt, men läget har förbättrats under det senaste årtiondet. Det innebär emellertid inte att allt är frid och fröjd. Klimatförändringarna har redan mycket påtagliga effekter och kan komma att förändra de känsliga fjällmiljöerna ytterligare inom en relativt nära framtid. Dessutom finns skäl för stark oro för de barrskogar som tar vid nedanför fjällbjörkskogen och som brukar benämnas som den fjällnära skogen.
Skogsutredningen, som överlämnades till regeringen i slutet av 2020, föreslog att stora delar av den fjällnära skogen skulle skyddas i ett nästan 100 mil långt sammanhängande skogsbälte från norra Dalarna till Riksgränsen. Utredningen betonade att detta är det sista stora området i Sverige och EU med verklig naturskog och med en biologisk mångfald som bedöms ha global dignitet. För att nå utredningens mål, måste drygt en halv miljon hektar produktiv skogsmark avsättas, utöver vad som redan i dag är skyddat. Förslaget möttes av kritik från både skogsindustrin och markägarnas organisationer. Sedan utredningen presenterades har även det politiska läget i landet förändrats markant. Så länge som det saknas politiskt stöd för att skydda fjällskogarna kommer markägare att fortsätta avverka. Myndigheterna (i första hand Skogsstyrelsen) måste inse allvaret – vi har inte råd att förlora mer av den biologiskt rika naturskogen än vad vi redan gjort.
