Hur inventerar man berguv

Inventeringsmetodik

 

Inventera i februari till april!

Under vinter- och vårkvällar från 1 februari till 30 april behöver så många som möjligt av de optimala uvlokalerna besökas.

 

Inventera i skymningen!

Optimalt är att lyssna 30 minuter innan solnedgång till en timme efter solnedgången. Det innebär att bästa tidpunkten senareläggs utifrån dagslängdens förändring (se exemplet från Östergötland i figur 1). Vid mulet väder i skymningen kan uven börja ropa tidigare.

 

Uven ropar även sparsamt runt midnatt och i gryningen vid samma ljusförhållande som vid skymningen. Gör minst 2 besök skilda dagar vid optimal tidpunkt vid samma berguvlokal!

 

När skymmer det där du bor?

För att få en bra riktlinje när skymningen sker där du bor kan du gå in på denna hemsida och se när solnedgången inträffar olika datum i din kommun. 

https://www.dinstartsida.se/solen-alla-kommuner.asp

 

Fullmåne är bra

Studier visar också att månljus påverkar berguvens ropfrekvens. Under nätter med inget eller svagt månljus är uven tystare medan den ropar mer frekvent och under längre tidsperioder i månljus kring fullmåne. Uvparet signalerar då även sin närvaro visuellt genom att den ljusa hakfläcken exponeras vid revirropen. Den nyttjar då även högre belägna sittplatser (Penteriani V. et. Al 2010).

 

Vindstilla kvällar efter varma dagar med snösmältning är bra

Vindstilla kvällar är bäst (max 3 m/s) och framförallt efter dagar när det varit varmt och det börjar tina snö från träden och bli dagsmeja med takdropp. Kvällar med blåst är olämpliga att inventera p.g.a. att det är svårt att höra berguvslätet då!

 

Uvpar kan vara svårare att höra än ensamma hanar

Ensamma uvhanar kan ropa betydligt mer och kan hålla på längre tid under natten och även förflytta sig mellan olika platser. På uvlokaler där det finns både hane och hona är det ofta tystare och där det blir det viktigare att pricka in rätt skymningsljus.

 

Hur låter berguv?

Hanens dova stämma hörs från berg, men även från skogsmark, skärgårdsöar et cetera och kan höras långa sträckor. Uvens läte är en tvåstavig dov stämma som hörs med jämna intervall (6-12 sekunder). ”Hoo-åå”. På långt håll hörs bara första stavelsen. Notera tidsintervallen mellan ropen! Det kan oftast avslöja om det är en uv du hör eller någon annan uggleart som man kan förväxla den med.

 

Förväxlingsrisker

Berguvens läte kan förväxlas med framförallt hornuggla och slaguggla. Lyssna på lätena nedan!

 

Hornugglans rop är likt en berguvs rop men är enstavigt “oh” och med snabbare intervall än berguv, ofta 2-3 sekunder mellan ropen. Den hörs ej heller lika långt. Är man osäker kan man förflytta sig en bit och höra om lätet kommer från en annan riktning t.ex. från en talldunge eller ett skogsbryn eller strandskog. Då är det mer troligt en hornuggla du hör.

 

 Slagugglans läte är likt berguvens och hörs långt. Den har längre ropfrekvens mellan “stötarna” där första stöten följs av en efterstöt 3 sekunder senare så det låter “vo-hå  —– vo-ho”.

 

En annan art som allmänheten ibland förväxlar med berguv är ringduvan vars spelläte hörs i april till juni. 

Besök uvlokalen precis i skymningen och invänta rätt skymningsljus när man inte längre kan läsa en dagstidning. Då är chansen störst att få höra berguvhanen ropa. Foto: Thomas Birkö.
Figur 1. Den streckade linjen sammanfattar trenden linjärt och sammanfaller med LV 5. Några minuter senare vid LV 4 infaller det ljus/mörker-läge som innefattar begreppet ”civil twilight”, d.v.s. skymning eller den situation när man inte längre kan uppfatta en text utan artificiellt ljus (astronomen Paul Schylert). Figur från Vingspegeln 22 (2003).

Berguven behöver skyddas.

Tänk på att inte sprida information om potentiella häckningar av berguv och andra känsliga arter till allmänheten. Berguven är känslig på sin häckplats så under perioden mars-maj, då äggläggning och ruvning sker, finns risk att honan störs ut och äggen/ungarna kan komma i stor fara. Själva bobranten får inte avsiktligt besökas under denna tid.

Uvarna sitter ofta på höga platser, speciellt i månljus, och exponerar då sina vita strupfläckar vid revirropen så att de även signalerar sin närvaro visuellt. Foto: Ove Källström.

Hanens dova “Hoo-åå” hörs. Notera tidsintervallen mellan ropen!

Hane och hona “pratar” med varandra och kurtiserar. Hanen har betydlig dovare rop än honan.

Hornugglans rop “oh” hörs mellan 0.00 till 0.06. Notera den snabba ropfrekvensen. Därefter är det andra läten från hornuggla som  inte är relevanta för att skilja revirrop mellan berguv och hornuggla

Slagugglans revirrop vo-hå  —– vo-ho” som man kan förväxla med berguv kommer 0,12 in i ljufilen. Lätet innan är ett annat spelläte som slagugglan har ett “vo-vo-vo-vo-vo-vo-vo”

Hur rapporterar man?

En inventeringsblankett i Excel är framtagen och kan användas för att dokumentera arbetsinsatsen. Kom ihåg att ett nollresultat, där man inte hör berguv på den gamla bolokalen, är lika viktigt att dokumentera som ett positivt resultat. 

 

Skicka in excelblanketten till den regionala kontaktpersonen i kontaktlistan nedan eller till  projektgruppen för riksinventeringen på mailadress riksinventeringberguv@birdlife.se

 

Rapportering kan även göras på Artportalen där ropande hanar/par läggs in.

 

På Artportalen ändras skyddsklassning för arten under häckningstiden 1 februari till 31 juli. Det innebär att alla rapporter döljs för allmänheten. Berguven behöver skydd och en sådan ändring skulle minska risken för störning i berguvreviren och samtidigt bidra till att rapportörer känner sig tryggare med att rapportera berguv i Artportalen. Därmed kanske fler fynd av berguv läggs in. Förändringen föreslås i första hand gälla under projekttiden 2019-2020 för att därefter utvärderas.

 

Publika visningslokaler för berguv kan fortfarande visas och det är inte är förbjudet att larma ut berguv på BA, lokallarm eller liknande utan att detta beslut gäller just Artportalen.

 

Vad innebär det för de rapporter som du lägger in i Artportalen?

Förändringen innebär att du själv efter inloggning även fortsättningsvis kan se dina inrapporterade berguvsobservationer men att de inte visas offentligt. Regionala rapportkommittéer och myndigheter med tillstånd att se skyddsklassade arter kan fortsatt se rapporterna. Genom tillgängligheten på Artportalen ökar chansen att berguvhäckningar inte spolieras på grund av olika exploateringar, avverkningar eller liknande.

 

För att arten ska visas utåt i de personliga årslistorna krävs att observationen har gjorts före 1 februari eller efter 31 juli, eller att den rapporterats från någon av visningslokalerna. Rapporterna blir automatiskt dolda under 2019 och 2020 (oavsett vilket kriterium du anger för observationen) eftersom berguv är en art som är störningskänslig och behöver skydd.

 
 

Ladda ner inventeringsblankett

En "stadsuv" på hög sittplats. Foto: Björn Gustafsson.

Rapportmottagare (kontaktpersoner) för berguv i regionalföreningarna

Regionalförening/rapportområde

 

Kontaktperson

 

E-postadress

 

Skånes Ornitologiska förening

 

Thomas Lindblad

 

thomaslindblad6@gmail.com

 

Blekinge Ornitologiska Förening

 

Mats Olsson

 

handpennan@gmail.com

 

Ölands Ornitologiska Förening

 

Olof Persson

 

olof.n.persson@gmail.com

 

Östra Smålands Ornitologiska Förening

 

Larsgunnar Nilsson

 

larsgunnarn@gmail.com 

 

Kronobergs Ornitologiska Förening

 

Per Fogelström

 

per.fogelstrom@hotmail.com

 

Regionala rapportkomm. Jönköpings län

 

Mats Alderus

 

alderus@navnet.se

 

Hallands Ornitologiska Förening

 

 Anders Wirdheim

 

 anders.wirdheim@birdlife.se

 

Gotlands Ornitologiska Förening

 

Per Smitterberg

 

per.smitterberg@telia.com

 

Västergötlands Ornitologiska Förening

 

Lars Persson

 

lasse@pr-photo.se

 

Bohusläns Ornitologiska Förening 

 

Peter Strandvik

 

peter.strandvik@ptj.se

 

Göteborgs Ornitologiska Förening

 

Peter Strandvik

 

peter.strandvik@ptj.se

 

Dalslands Ornitologiska Förening

 

Göran Cederholm

 

g.cederholm@bredband.net

 

Östergötlands Ornitologiska Förening

 

Jesper Villaume

 

jespervillaume84@gmail.com.

 

Föreningen Sörmlands Ornitologer

 

 

Göran Altstedt

Janne Gustafsson

 

guralt@exulans.se

solvidd@gmail.com

 

Stockholms Ornitologiska Förening

 

 

Claes Kyrk

Alar Broberg

 

claes.kyrk@gmail.com

alar.broberg@bredband.net

 

Närkes Ornitologiska Förening

 

Ronnie Lindgvist

 

lindqvist_ronnie@hotmail.com

 

Wermlands Ornitologiska Förening

 

 

 Daniel Hedenbo

Johan Bohlin

 

 daniel.hedenbo@telia.com

johan.r.bohlin@gmail.com

 

Västmanlands Ornitologiska Förening

 

Kalle Källebrink

 

kalle.kallebrink@gmail.com

 

Upplands Ornitologiska Förening

 

Bill Douhan

 

bill.douhan@telia.com

 

Dalarnas Ornitologiska Förening  

 

Stig-Åke Svenson

 

stig-ake.svenson@telia.com

 

Gävleborgs Ornitologiska Förening

 

Stig Norell

 

stig@s-norell.se

 

Medelpads Ornitologiska Förening

 

Peter Nilsson

 

peter.nilsson@lansstyrelsen.se

 

Jämtlands Läns Ornitologiska Förening

 

Johan Råghall

 

johan.raghall@gmail.com

 

Ångermanlands Ornitologiska Förening

 

 

Thomas Birkö

David Rocksén

 

thomas.birk@telia.com

david.rocksen@sweco.se

 

Västerbottens Ornitologiska Förening

 

 

Ulf Sperens

David Rocksén

 

ulf.sperens@telia.com

david.rocksen@sweco.se

 

Norrbottens Ornitologiska Förening

Håkan Harnesk

hakan.harnesk@gmail.com