Sveriges fåglar 2023: Något fler fågelarter ökar än minskar i Sverige
Hur går det för Sveriges fåglar? Jo, något fler fågelarter ökar än minskar i landet. Det visar Sveriges fåglar 2023, en sammanställning som görs av BirdLife Sverige i samarbete med Svensk fågeltaxering vid Lunds universitet. Denna rapport publiceras årligen sedan 2018 och har som syfte att sprida kunskap om hur det går för Sveriges fåglar.
Sett till de senaste 20 åren har 31 procent av fågelarterna ökat i antal medan 26 procent minskat. För 32 procent av arterna gäller att förekomsten är stabil, medan utvecklingen för resterande 11 procent betraktas som ”osäker”. På kortare sikt (tio år) är det dubbelt så många arter som ökar (28 procent) än som minskar (14 procent). Det skulle kunna innebära en ljusnande framtid för de svenska fåglarna, men tio år är i dessa sammanhang en för kort period för säkra slutsatser.
Sammanfattningsvis kan sägas att det går bra för anpassningsbara fågelarter, medan de arter som ställer högre krav på sin livsmiljö har det svårare. Exempelvis ökar generalisterna blåmes och talgoxe, medan de mer specialiserade mesarna entita och talltita minskar. En annan trend som kan anas är att det går bättre för arter som trivs i ett varmare klimat än för dem som gillar lite svalare förhållanden. Steglitsen gynnas av värme och ökar kraftigt. Lövsångaren, som genom årtusenden anpassats till ett svalare sommarklimat, går däremot tillbaka. Det gäller särskilt i södra Sverige.
Sedan millennieskiftet har för övrigt sju nya fågeltaxa (sex arter och en underart) invandrat till Sverige, och samtliga anses gynnas av ett varmare klimat, särskilt av mildare vintrar.
Årets upplaga av Sveriges fåglar har även ett särskilt fokus på sjöar och vattendrag. I det sammanhanget finns det oroande tecken både för fiskgjusen och för de båda lommarna storlom och smålom. Fiskgjusen har visat sig vara känslig för störningar från friluftslivet och konkurrens från den framgångsrika havsörnen. En annan faktor som misstänks missgynna både fiskgjusen och lommarna är att vattnet i många insjöar blivit allt brunare under senare tid. Det innebär minskat siktdjup, något som kan försvåra för fåglar som lever på fisk.
Fakta om underlaget
Totalt 188 fågeltaxa (arter och underarter) kan följas med hjälp av Svensk fågeltaxerings så kallade standardrutter. Det finns 716 sådana rutter, vardera 8 km lång. Dessa är jämnt fördelade över landet och mellan 400 och 500 rutter inventeras årligen. Sedan starten av detta inventeringssystem (1996) har rutterna inventerats i genomsnitt cirka 15 gånger. Utöver de 188 arter och underarter som följs på detta vis fås information om ytterligare 69 arter med hjälp av riktade inventeringar och genom fågelskådares rapporter till Artportalen. De sistnämnda arterna förekommer endast lokalt eller är ovanliga i landet.
