Havs- och vattenmyndigheten (HaV) håller för närvarande på att ta fram en långsiktig planering för Östersjön (uppdelat på Västerhavet, Östersjön och Bottniska viken), i vilken man försöker väga samman samtliga intressen. Det är så klart ingen lätt uppgift, särskilt med tanke på den konflikt som råder mellan ett flertal intressen. Ur fågelperspektiv kan till exempel nämnas att vindkraftsetablering på grunda utsjöbankar tränger undan sjöfåglar från deras födosöks-/övervintringsområden samt att sjöfart medför oljespill som dödar såväl sjöfåglar som andra djur. Även inom enskilda branscher förekommer konflikt, såsom exempelvis att trålfiske förstör passiva fångstredskap. Det är således av stort intresse att så långt det är möjligt peka ut huvudsakliga användningsområden för olika delar av vårt gemensamma hav.
Vi har inom BirdLife Sverige, liksom ett flertal andra intresseorganisationer, fått möjlighet att yttra oss över de utkast till havsplaner som HaV presenterat. Några av de viktigaste punkterna i vårt yttrande nämns här nedan. För den som vill läsa hela skrivelsen går den att ladda ner här (Pdf 1,3 MB).
En av de viktigaste punkterna för oss är att skapa ett bra skydd för de utsjöbankar som är av mycket stor betydelse för bl.a. övervintrande alfåglar. [Det är i sammanhanget viktigt att känna till att alfågeln är hotad och att de tre svenska utsjöbankarna Hoburgs bank samt Norra och Södra Midsjöbanken utgör det viktigast övervintringsområdet för hela den västsibiriska populationen.] Vi vill således att HaV tar ansvar genom att begränsa såväl sjöfart som fiske på utsjöbankarna. Såvitt vi förstår kan detta göras utan särskilt stora negativa konsekvenser för varken sjöfart eller fiske. Vi anser vidare att liknande hänsyn måste tas till bl.a. sjöorre, sillgrissla och tordmule vid Middelgrunden i Västerhavet.
Mot bakgrund av data som BirdLife Sverige samlat in med hjälp av sändarförsedda fåglar har vi också kunnat börja identifiera särskilt viktiga födosöksområden för en del kolonihäckande arter. Detta har t.ex. skett för silltrut (rasen Larus fuscus fuscus) och skräntärna i norra Upplands skärgård. Vi anser att även sådana födosöksområden bör pekas ut som naturområden i havsplanen.
Sammanfattningsvis kan sägas att det givetvis är mycket positivt att HaV tar ett samlat grepp om problematiken i den svenska delen av Östersjön. Om Östersjöns naturvärden ska finnas kvar är det emellertid enormt viktigt att bl.a. industriella näringar förmås ta ett stort ansvar för att bevara Östersjöns unika habitat och dess arter. Vidare måste liknande hänsyn tas även i övriga delar av Östersjön.
Mer om havsplaneringen finns på Havs- och vattenmyndighetens webbsidor, t.ex. här.
