Fågelinfluensa skördar många fåglars liv
Under våren och försommaren har fågelinfluensa av typen H5N1 dödat hundratals fåglar längs kusterna i Sverige. Viruset har framför allt drabbat havssula, kentsk tärna, skrattmås och även svarthuvad mås.
Redan tidigt under häckningssäsongen upptäckte fågelinventeraren Patrik Olofsson enstaka döda kentska tärnor i kolonier på Falkaholmen och Norrören i Sölvesborg i Blekinge. Men det var först när han klev i land på Falkaholmen 20 maj som han förstod vidden av utbrottet.
– Jag noterade direkt ett 50-tal kentska tärnor som håglöst stod i en tät grupp. Det fanns ingen trafik av vuxna fåglar med mat till ungarna. På marken runt om i kolonin låg det tiotals döda vuxna fåglar, berättar han.
Totalt har han räknat in ett 70-tal döda vuxna fåglar. Men det är framför allt ungarna som har påverkats.
– Mellan 90 och 95 procent av alla ungarna i de två kolonierna där det totalt häckar drygt 500 par har dött. Hela årets ungfågelproduktion är utraderad, konstaterar Patrik Olofsson.
Även skrattmåsarna har drabbats av influensan, även om antalet döda skrattmåsar inte har varit lika stort som antalet döda kentska tärnor.
– Fåglarna i kolonier med kentsk tärna står oerhört tätt ihop. Till slut blir det en enda stor träckmatta de bor på, säger Patrik. I den miljön kan viruset lätt spridas via spillningen.
På Falkaholmen finns också några par svarthuvad mås. I år är det fem par som har häckat. Tyvärr har samtliga ungar dött i influensan, samt minst en adult individ.
I Skåne har samma typ av fågelinfluensa drabbat kolonier av kentsk tärna och skrattmås. Mikael Kristersson har räknat till ett dussin döda vuxna kentska tärnor och 5–6 skrattmåsar. Men även här är det framför allt ungarna som har dött.
– Det märkliga är att många av paren nu har börjat lägga om. När jag var där senast hade många lagt ett ägg i en ny kull och kanske blir det ytterligare ett ägg. Då får vi bara hoppas att utbrottet är över när dessa kläcks, säger han.
Också i Halmstad finns det anledning att tro att fågelinfluensa har dödat många ungar av skrattmås i en koloni. Men till skillnad från i Skåne och i Blekinge har det inte gått att fastställa att det rör sig om viruset då kropparna har var i alltför dåligt skick.
På Västkusten har många sjuka havssulor observerats. En del har också tagits omhand av Fågelcentralen. Totalt kan det röra sig om ett 50-tal fåglar, varav samtliga adulta. Dessa kommer sannolikt från Bass Rock i Skottland, eller från någon annan koloni med havssulor längs Norges eller Brittiska öarnas kust.
Björn Olsen är expert på fågelburna infektionssjukdomar. Han oroas över situationen.
– Det är oerhört sorgligt och ett hot mot den biologiska mångfalden genom att det slår så hårt mot vissa arter. Det här kommer tyvärr att vara normaltillståndet att sådana här epizootier slår till vissa år, säger han.
Han manar till försiktighet när det gäller att handskas med sjuka och döda fåglar som kan bära på influensavirus.
– Även om risken är liten så kan man bli allvarligt sjuk om man smittas. Som en svår covid med diarréer, feber och hosta, bland annat. Får man den sortens symtom och vet med sig att man har handskats med en sjuk eller död fågel så måste man skyndsamt ta kontakt med sjukvården, säger han.
Det är framför allt när fågeln är sjuk som den smittar via spillning och sekret från ögon och näbb. När fågeln är död minskar risken för smitta, men finns alltjämt kvar en tid. Om man måste röra en misstänkt sjuk fågel ska man alltid använda handskar.
Björn Olsen ger de par av kentsk tärna som satsat på en omläggning av kullen en hygglig chans.
– En sådan här smitta blåser igenom på ett par veckor, men den kan slå till igen och det räcker med en enda smittad fågel för att det ska blossa upp ånyo.
I andra delar av Europa och i Nordamerika finns det gott om exempel på influensadöda fåglar den här våren och försommaren. I Skottland har viruset drabbat vitkindade gäss, men också havssula som redan har konstaterats. I antal räknat har det största utbrottet drabbat en koloni kentsk tärna i Nederländerna. Där har enligt uppgifter i media en koloni med 7 000 tärnor helt raderats ut. I Nordamerika har cirka 1 500 fåglar konstaterats döda av fågelinfluensa.
Niklas Aronsson
Rapportera sjuka fåglar men rör dem inte
Vad ska man göra om man misstänker att man har att göra med en fågel som drabbats av fågelinfluensa? Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har uttalat sig om sjuka och döda havssulor, som är den art drabbad av fågelinfluensa som allmänheten till stor del har kommit i kontakt med. Men resonemanget kan tillämpas även på andra arter där man misstänker fågelinfluensa.
Så här säger SVA:
Om du hittar en död havssula
Om man hittar en död havssula så får man gärna rapportera den på rapporteravilt.sva.se, där finns också möjlighet att kryssa i om man har möjlighet att skicka in fågeln. Genom att rapportera sjuka och döda fåglar och annat vilt får vi en bättre överblick på hur många som dör och var. Vissa havssulor är intressanta att få in för undersökning och provtagning om de nyligen dött och är färska och från nya lokaler.
Hantering är precis som vid allt dött vilt, man bör använda handskar alternativt plastpåsar som man kan vränga om fågeln. Tvätta och sprita gärna händerna efteråt. Använd gärna flera lager plastpåsar och förvara fågel fryst alternativt så kallt som möjligt tills förpackningsmaterialet anländer.
Om du hittar en sjuk havssula
Rapportera även sjuka fåglar via rapporteravilt.sva.se. På vissa platser i landet finns viltrehabiliterare som tar hand om skadade och sjuka vilda djur, sådana kan exempelvis nås via Katastrofhjälp Fåglar och Vilts hemsida. I ett läge där det är risk att fåglar är smittade av fågelinfluensa är det dock osäkert om rehabiliterare vill, och kan, ta hand om misstänkt smittade fåglar.
När det gäller vilda djur som blir sjuka finns ingen samhällsfunktion som tar hand om dem. I vissa kommuner finns kommunjägare/viltvårdare som kan avliva sjuka eller skadade vilda djur. Dessa arbetar dock sällan utanför samhällen.
Lagstiftningen ger vissa möjligheter att av djurskyddsskäl avliva vilda djur som lider oberoende av jakttid och jakträtt men ställer också krav på att polisen kontaktas. Vid hantering av eventuellt smittförande fåglar bör man tänka på hygien och smittrisker, använda handskar och hantera sjuka/döda djur utomhus eller i väl ventilerade utrymmen.
