Vi använder cookies på den här webbplatsen. Vissa behövs för att sidan ska fungera korrekt (funktionella). Andra för att analysera hur vår webbplats används (statistik & marknadsföring). Läs mer om cookies här.
Stegen mot fågelvåtmarker – en guide
Sverige är ett av världens tio våtmarksrikaste länder. Inom Europa har vi tillsammans med de övriga nordiska länderna den mest varierande uppsättningen av våtmarkstyper. Om man jämför med omvärlden är visserligen många av de svenska våtmarkerna i ganska bra skick, men nästan en fjärdedel av den totala ytan av våtmarker i Sverige har försvunnit under de senaste 100 åren. Detta har bland annat skett genom utdikning.
Nedan berätta vi om hur ett projekt för att återskapa en våtmark kan planeras.
1. Initiativet. Ni som är aktiva i en fågelklubb funderar över ett lämpligt läge för en våtmark som kan ge goda förutsättningar för häckande och rastande fåglar och annan biologisk mångfald. Det kan vara ett låglänt område som översvämmas om vårarna eller är svårbrukat för odling,
gammal myrmark i skogen som odlats upp eller i senare skede granplanterats.
2. Kartlägg. Orientera er gärna bland tillgänglig våtmarksinformation och kartmaterial för att få tips och ökad kunskap om våtmarker och hur man kan göra för att skapa eller återskapa våtmarker.
3. Fördela roller. Fundera också över vilken roll klubben vill ha i det fortsatta arbetet. Lämplig är att klubben intar en kunskapsroll på framför allt fågelsidan, medan projektägarrollen bör falla på berörda markägare. Är det fråga om ett större projekt kan övervägas att lyfta frågan till regional eller central fågelföreningsnivå. Vill klubben ta ett större ansvar är det viktigt att klargöra det genom skriftlig överenskommelse om vad detta innebär (till exempel ekonomiskt och juridiskt).
4. Kommunicera. Kontakta berörda markägare och informera om era tankar. Markägarna är nyckeln för att komma vidare och ju större våtmark som kan vara aktuell, desto fler fåglar, desto fler fåglar kan lockas dit och annan biologisk mångfald öka.
5. Bilda arbetsgrupp. Känns det som att det kan vara möjligt att gå vidare är det bra att bilda en arbetsgrupp med markägare och personer som har kompetens och engagemang. Arbetsgruppen ska fungera som stöd för markägarna och ska bidra till att förankra projektet i bygden.
6. Gör frågeställningar. Frågor att ställa i arbetsgruppen kan vara: Vilka fågelarter vill vi gynna? Ska den göras tillgängligt för besökare? Vilka andra förväntningar finns kring jakt, fiske med mera? Hur ska området skötas efter färdigställande (slåtter, bete et cetera), vem ska ansvara för skötseln och hur kan/ska den finansieras?
7. Ta fram underlag. Leta efter kartor, äldre foton, uppgifter om dikningsföretag med mera.
8. Formulera en vision. I den gemesamma visionen ska syftet klargöras. Detta är viktigt att göra i ett tidigt skede, så inte målkonflikter seglar upp längre fram. Finns förväntningar om att kunna jaga, sätta ut änder, skapa möjligheter för fiske, eller plantera ut kräftor, så kan det uppstå problem med att gynna fågellivet, varför sådana frågor måste diskuteras i ett tidigt skede. Gör en enkel skiss och sätt tankarna på pränt.
9. Kontakta kommunen. Tag kontakt med kommunen om möjligheter till bidrag (LONA om det finns kvar). Är det jordbruksmark, tag kontakt med lantbrukssidan på länsstyrelsen för att höra om möjligheter till anläggningsstöd
och fortsatta bidrag till skötsel. Tag kontakt med miljösidan på länsstyrelsen för att se om det finns risk för konflikt
med andra naturvårdsintressen och för att diskutera behovet av anmälan om ändrad vattenverksamhet. Om projektet handlar om skogsmark, tag kontakt med Skogsstyrelsen.
10. Kontakta BirdLife och Svensk våtmarksfond. Finns det möjligheter att få projekteringsbidrag till att ta fram en projektplan med hjälp av konsult?
11. Kontakta konsult för projektering och fortsatt arbete. Projektering och fortsatt arbete kan eventuellt helt eller delvis även göras av arbetsgruppen. I arbetet kan ingå att:
◗ Ta fram en projektplan utifrån arbetsgruppens vision och underlag.
◗ Inhämta offerter från entreprenörer.
◗ Göra anmälningar eller ansökningar om vattenverksamhet.
◗ Skapa en organisation, till exempel en ekonomisk förening med markägare.
◗ Söka pengar.
◗ Leda genomförandet.