Så vill partierna forma framtidens naturpolitik
Hur vill riksdagspartierna skydda fåglar, skogar och den biologiska mångfalden? Inför valet 2026 har BirdLife Sverige ställt frågor till samtliga riksdagspartier om några av de viktigaste naturpolitiska områdena.
BirdLife Sverige valfrågor utgår från vad forskning och myndigheters kunskapsunderlag visar behövs för att bevara den biologiska mångfalden och förbättra förutsättningarna för fåglar och deras livsmiljöer. Partiernas svar visar att det finns tydliga skillnader i hur de vill prioritera frågor som naturrestaurering, naturvårdsbudget, skydd av skog och användningen av bly i jaktammunition. Samtidigt är flera av Sveriges miljömål ännu inte uppnådda, och både nationella och internationella åtaganden ställer krav på fortsatta insatser för naturen.
BirdLife Sverige lyfter inför valet särskilt fram fyra områden som vi bedömer är viktiga för att stärka förutsättningarna för fåglar och biologisk mångfald:
◗ Ge EU:s naturrestaureringslag tillräckliga resurser för att genomföra den.
◗ Säkerställa en naturvårdsbudget som möjliggör skydd, skötsel och restaurering av värdefull natur.
◗ Skydda skogar med höga naturvärden och bevara livsmiljöer för hotade arter.
◗ Minska spridningen av bly i naturen genom en utfasning av bly i jaktammunition.
Vi hoppas att denna sammanställning ger en tydlig bild av hur partierna resonerar i frågor som har stor betydelse för fåglar, natur och biologisk mångfald, och kan vara ett stöd för den som vill jämföra partiernas naturpolitik inför valet.
BirdLife Sverige skickade valenkäten till samtliga riksdagspartier. Trots påminnelser fick vi inga svar från Moderaterna, vilket är skälet till att partiet inte finns med i sammanställningen. Sist i artikeln finns en faktaruta med delar av Moderaternas skogspolitik, hämtat från partiets skogsportal på webben.
NATURRESTAURERING
EU:s naturrestaureringslag syftar till att återställa skadade ekosystem och stärka den biologiska mångfalden i både skog, jordbrukslandskap, våtmarker och marina miljöer. Sverige har samtidigt stora utmaningar när det gäller att nå nationella miljömål och att hejda förlusten av arter och livsmiljöer. Anser ni att naturrestaureringen ska tilldelas så mycket resurser att den kan genomföras med höga ambitioner?
MP: Ja, vi vill att restaureringslagen ska genomföras med hög ambitionsnivå och tilldelas de resurser som krävs. Tillräckliga budgetmedel är centralt, men också att det svenska genomförandet till helheten verkligen säkrar att själva syftet med lagen faktiskt förverkligas. Det handlar om att stoppa och vända förlusten av arter och ekosystem, och lagen innehåller en mängd krav på restaurering av förstörda ekosystem, krav på att olika naturtyper inte får försämras ytterligare, och för att säkerställa livskraftiga populationer av arter på lång sikt. Det är viktigt att genomförandet involverar hela samhället, från näringsliv till civilsamhälle, lokalt och nationellt. Vi beklagar att Tidöregeringen försöker att kraftigt försämra förutsättningarna för en hög ambitionsnivå genom att uttryckligen be svenska myndigheter att genomföra lagen på en miniminivå och siffertrixa med årtal och den mängd natur som behöver restaureras.
C: Ja.
KD: Nej, vi anser inte att beslutet på EU-nivå var ett balanserat beslut. Om Österrikes miljöminister hade följt det mandat som getts till denne hade beslutet blivit ett annat.
L: Ja! Sverige har högt ställda miljömål och det görs mycket för att ta hand om våra tusentals naturreservat, och andra värdefulla naturmiljöer. Erfarenheten och kompetensen finns! Men för att implementeringen av naturrestaureringslagen ska bli lyckad behövs fullgod finansiering. Sverige är på god väg att nå sina internationella åtaganden, men det behövs en viss utökning av de skyddade områdena, särskilt vad gäller sårbar och särskilt värdefull natur. Under mandatperioden har Liberalerna gjort satsningar på att framför allt den fjällnära skogen ska få ett bättre formellt skydd. För att verkligen bibehålla den biologiska mångfalden i Sverige behöver vi på sikt investera mer i att ta hand om de områden som i dag har ett formellt skydd. En skyddad äng behöver skötsel för att dess unika flora och fauna ska kunna finnas kvar. Liberalerna vill säkerställa att skyddet av värdefull natur får de resurser som krävs.
S: Socialdemokraterna delar bilden av att Sverige ska leva upp till sitt åtagande att inom ramen för EU:s naturrestaureringsförordning ta fram en naturrestaureringsplan för svensk natur. Genomförandet behöver ske på ett sätt som tar hänsyn till svenska förhållanden, skogsägares ansvar och den svenska modellen med frihet under ansvar. Restaureringsåtgärder bör i första hand riktas mot områden där de ger störst ekologisk effekt och kombineras med ett aktivt och hållbart brukande i övriga landskapet.
V: Ja. Det är helt nödvändigt för biologiska mångfalden att höja ambitionerna både för skyddet av värdefull natur och för förutsättningarna att återställa skadade ekosystem.
SD: Nej. Naturrestaureringslagen måste genomföras så minimalistiskt som möjligt då EU-lagstiftningen hotar så väl livsmedelsproduktion som skogsbruket. Lagstiftningen kommer även kunna inskränka kommunernas självbestämmande på ett oacceptabelt sätt. Allt detta till ytterst begränsad nytta.
Om svaret är nej: Forskningen är tydlig med att restaurering av natur är nödvändig för att stärka ekosystemens motståndskraft, säkra ekosystemtjänster och hejda artutrotningen. Hur avser ni annars att Sverige ska kunna uppfylla sina nationella och internationella åtaganden för biologisk mångfald?
KD: Vi är med på målet om att vi ska ha en ambition att vårda och skydda naturmark men NRL inom EU är en problematisk lagstiftning som inte tar nog med hänsyn till nationella förhållanden, svenskt skogsbruk och lantbruk. Vi anser att lagstiftningen ska implementeras på miniminivå. Det är fortfarande oklart vad EU-beslutet i praktiken innebär men beräkningar som säger att kostnaden kan ligga på 20 miljarder kronor per år fram till 2032 är en faktor som måste vägas in.
SD: Det enklaste sättet att hantera det internationella ramverket är att se över definitionerna på skyddad natur så att de mer liknar andra länder. På så sätt skulle vi redan idag kunna ligga nära målet.
NATURVÅRDSBUDGET
Under de senaste åren har anslagen till skydd och skötsel av värdefull natur minskat, samtidigt som behovet av insatser för biologisk mångfald ökar. Många länsstyrelser och myndigheter vittnar om att resurserna inte räcker för att skydda hotade naturmiljöer eller förvalta redan skyddade områden. Anser ni att naturvårdsbudgeten behöver återställas och förstärkas?
MP: Ja, det är en prioritet för Miljöpartiet att återställa och förstärka naturvårdsbudgeten om vi ingår i regering efter valet. I alla våra budgetmotioner under mandatperioden har vi både återställt och förstärkt naturvårdsbudgeten. I vår senaste budgetmotion för 2026 satsar vi drygt 1 miljard mer än regeringen på naturvårdsanslaget, och drygt 5 miljarder mer än regeringen på skydd av värdefull natur. Vi vill exempelvis satsa på förstärkt arbete med hotade arter, skötsel och lokala åtgärdssamordnare för restaurering, både för ekosystem på land- och i vatten. Vi har avsatt ett särskilt myndighetsövergripande anslag för åtgärder inom ramen för restaureringslagen, på 1 miljard för 2026. Praktiskt åtgärdsarbete inom miljö- och naturområdet är kostsamt, och på hela klimat- och miljöbudgeten satsar vi cirka 26 miljarder mer än regeringen nästa år.
C: Ja, Centerpartiet vill se en ambitiös naturvårdsbudget för att bevara höga naturvärden. Klimatförändringarna gör till exempel att mer krävs för att motverka invasiva främmande arter som hotar vår biologiska mångfald. Det behövs också mer resurser för exempelvis stöd till lokalt naturvårdsarbete, bland annat för anläggande av våtmarker. Sedan ser vi också behov av att rusta upp vandringsleder och liknande för att underlätta för friluftslivet.
KD: Vi ser gärna höjda ambitioner jämfört med idag men vi kan inte idag säga exakt summa på respektive anslagsnivå. Detta är en process som fortfarande är under intern bearbetning och vi kommer inte att ha en färdig budget från oss för år 2027 innan valet.
L: Absolut – mandatperioden har präglats av flera händelser som haft kraftig påverkan på statsbudgeten. Det demokratiska Europa har utsatts för en omfattande aggression från ett krigiskt Ryssland. Regeringen valde därför att både investera kraftigt i Sveriges försvar, med en fördubbling i budgetanslaget sedan kriget började, och att skänka mångmiljardbelopp varje år till Ukrainas försvar. Sveriges militära stöd till Ukraina uppgår till cirka 40 miljarder kronor per år. År 2021, innan Ryssland invaderade, uppgick Sveriges egna försvarsbudget till 71 miljarder kronor, medan klimat- och miljöbudgeten uppgick till 17 miljarder kronor. I statsbudgeten för 2026 är försvarsanslaget 138 miljarder kronor, och miljö- och klimatbudgeten är 19,6 miljarder kronor. Liberalerna ser fram emot en fredligare värld, där vi kan lägga mindre pengar på krigsmateriel, och mer på att skydda biologisk mångfald.
S: Ja, den nuvarande regeringens nedskärning av anslagen för skydd och skötsel av värdefull natur har varit skadlig i ett läge där resurserna snarare borde ha ökat.
V: Ja. I vårt budgetförslag för 2026 föreslog vi 5 miljarder mer än regeringen och SD för skötsel och skydd av natur.
SD: Nej.
Om svaret är nej: Sverige når idag inte flera av sina miljö- och biodiversitetsmål. Hur anser ni att arbetet med skydd av värdefull natur, restaurering av ekosystem och bevarande av hotade arter ska kunna genomföras utan ökade resurser?
KD: Ej relevant givet svaret på förra frågan.
SD: Miljömålssystemet bör ses över i grunden.
BLY
Blyförgiftning orsakad av ammunitionsrester i skadskjutna djur eller i slaktavfall är fortfarande ett betydande problem, inte minst gällande örnar. Löften från landets jägarorganisationer om att lösa problemen på frivillig väg har inte lett till någon påtaglig förbättring. Fullvärdiga alternativ finns, även om det innebär att en mindre del äldre gevärsmodeller måste fasas ut. Anser ni, med detta som bakgrund, att det är dags att förbjuda bly i jaktammunition?
MP: Ja, vi har länge drivit på för att förbjuda bly i ammunition. Just nu diskuterar EU:s medlemsstater ett förslag från EU-kommissionen om att inte gå vidare med ett förbud mot bly i kulammunition, och vi förutsätter att den svenska regeringen är aktiv i dessa diskussioner och driver på för att kommissionen ska dra tillbaka sitt förslag. Bly är ett av de mest skadliga miljögifterna och påverkar människor och djur oerhört negativt, något som också utövare inom exempelvis skidskytte och jägare är exponerade för. Kvinnor i fertil ålder är särskilt utsatta, och bly kan skada nervsystemet redan vid oerhört låga doser. Miljöpartiet har därför länge drivit på för att förbjuda spridning av alla typer av bly i naturen.
C: Ja och bly i jaktammunition är redan i dag delvis förbjudet. I Sverige har vi haft blyhagelförbud vid våtmarker sedan 2002 och 2023 infördes ett förbud på EU-nivå som innebar att större områden omfattas av förbudet. Frågan om förbudet ska utvidgas håller för närvarande på att diskuteras på EU-nivå. Centerpartiet anser att bly i jaktammunition successivt ska fasas ut, vid eventuellt ytterligare begränsningar av bly i jaktammunition är det viktigt att de finns övergångsperioder som gör det möjligt för jägare, sportskyttar och vapen- och ammunitionstillverkare att ställa om till de nya reglerna.
KD: Nej, det är vi inte beredda att göra.
L: Nej, totalförbud mot bly i all jaktammunition är inte nödvändigt. Det finns stränga regler mot att använda blyhagel i närheten av våtmarker, och det förbudet kan komma att utökas på EU-nivå, vilket skulle minska spridningen av bly i naturen.
S: Vi Socialdemokrater anser att all jakt med blyhagel på sikt skall fasas ut. Vi vill utvidga det nu gällande förbudet mot användning av blyhagel vid jakt på våtmark, till att gälla all jakt efter fågel, men att implementeringstiden bör göras längre så att jägare får tid och möjlighet att ställa om. För vår del är det viktigt att få så lång implementeringstid som möjligt och att förslaget om buffertzoner och våtmarksdefinitionerna överlåts åt EU:s medlemsländer att besluta om. När det gäller bly i kulammunition lutar vi oss mot utredningen från Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen som konstaterar att ett förbud avseende jakt inte bör genomföras på grund av den begränsade miljövinsten och djurskyddsaspekter.
V: Ja. Vi driver detta sedan lång tid. Kan Danmark ha förbud så är det möjligt för oss också.
SD: Nej. Vi är positiva till utfasning av bly i jaktammunition under förutsättning att det finns andra lämpliga alternativ. Vi tycker att utvecklingen i förhandlingarna på EU-nivå tagit en positiv riktning och välkomnar att man nu gör betydligt bättre avvägningar på detta område.
Om svaret på föregående fråga är nej: Detta är ingen ny fråga, tvärtom har den debatterats i ett par decennier. Hur anser ni att problemet med blyförgiftningar orsakade av jaktammunition ska lösas?
C: Förutom att fortsätta det frivilliga och regulatoriska arbetet med att byta till blyfri ammunition behöver vi säkerställa att befintliga regelverk efterlevs. Vi behöver också arbeta tillsammans med jägarna för att undvika att blyfragment från slaktrester kommer i kontakt med örn, räv med mera.
KD: Vi vill inte ha ett totalförbud mot blyammunition. För många jägare är blyfri ammunition inte ett alternativ, det handlar om risken för rikoschetter, skadeskjutning och djurlidande. Vi noterar dock att allt fler jägare frivilligt går över till blyfria alternativ vilket vi välkomnar men av bland annat ovan nämnda skäl kan vi inte gå över till ett totalt förbud. I känsliga områden är det också redan idag ett förbud.
L: Tidigare var det förbjudet att använda många vanliga jaktgevär med blyfri ammunition, när man jagade stora djur som vildsvin och älg. För dessa gevär fanns det i praktiken ingen blyfri ammunition som uppfyllde kraven. Mot den bakgrunden är det inte konstigt att blyfri ammunition inte blev mer populär. Reglerna ändrades dock 2023, så att fler jaktgevär ska kunna användas med blyfri ammunition. Den regeländringen har bidragit till att trenden numera kraftigt pekar mot blyfri ammunition i svensk jakt.
SD: Nej. Vi är positiva till utfasning av bly i jaktammunition under förutsättning att det finns andra lämpliga alternativ. Vi tycker att utvecklingen i förhandlingarna på EU-nivå tagit en positiv riktning och välkomnar att man nu gör betydligt bättre avvägningar på detta område.
SKOG
”Vi behöver inte skydda mer skog. Andelen formellt skyddad skog ska minimeras”, konstaterade landsbygdsminister Peter Kullgrens statssekreterare Daniel Liljeberg nyligen vid ett event anordnat av Handelskammaren. Detta står i bjärt kontrast till vad statens egen myndighet Skogsstyrelsen konstaterat, nämligen att allt för stora arealer med värdefull naturskog avverkas. Även finansminister Elisabeth Svantesson har konstaterat att vi inte når målen när det gäller ”Levande skogar” och ”Ett rikt växt- och djurliv”. Innebär inte detta att vi måste skydda mer skog?
MP: Jo, absolut. Vi håller inte med regeringen. Skydd av skog är ett mycket effektivt verktyg för att bevara hotade arter och värdefulla livsmiljöer, som måste finnas i verktygslådan. Särskilt är de sista ur- och naturskogarna en ovärderlig livsmiljö för en mängd arter, och avgörande för den biologiska mångfalden i hela skogslandskapet. Trots återkommande larm från forskare och myndigheter avverkas de i rask takt. Det behövs ett strikt skydd snarast, senast 2030, som bygger på en översyn av regelverk, kartläggning och kraftfulla budgetsatsningar.
C: Ja, vi kommer att behöva skydda mer skogar, men det traditionella sätt som myndigheterna har jobbat med formellt skydd behöver förändras och ta större hänsyn till markägarperspektivet.
KD: Nej, vi ser inte behovet av ökat formellt skydd av skogen. Vi ser stora praktiska problem med att kunna nå miljökvalitetsmålet ”Levande skogar”. Även om all mänsklig verksamhet skulle upphöra på jordens yta i 100 år är målet omöjligt. Mål ska vara nåbara. Innan staten tar mer skog får man se till att sköta den skog man redan har tagit från Sveriges cirka 330 000 skogsägare.
L: Det finns stora skogsområden som befinner sig i ett juridiskt limbo – å ena sidan får deras nuvarande ägare inte genomföra skogsavverkning där, å andra sidan finns inget formellt skydd eller status som naturreservat. De här skogsområdena måste få ett starkare och mer permanent juridiskt skydd. När vi skyddar skog måste vi också respektera äganderätten och ersätta markägarna. Liberalerna vill att mer skog ska skyddas, och det kommer bara att vara möjligt om det finns ett gott samarbete mellan myndigheter och markägare. Frivillighet är en förutsättning för det samarbetet.
S: Den svenska skogen måste förvaltas på ett sätt som säkerställer att vi uppfyller våra åtaganden om kolinlagring och biologisk mångfald, både nationellt och internationellt. Långsiktighet och tydlighet är viktigt för ett hållbart brukande av skogen. Dessvärre backade Sverigedemokraterna och regeringen från miljömålsberedningens gemensamma överenskommelse, vilket motverkar detta syfte. vi behöver bruka skogen på ett hållbart sätt där vi balanserar djur- och växtliv, klimat, jobb och tillväxt. Sverige har under modern tid haft en utveckling med ökad skoglig tillväxt och parallellt med detta har även andelen skyddad skog genom naturreservat och frivilliga avsättningar ökat. Det finns flera sätt att skydda skog och öka kolinlagringen. Vi har hela tiden föreslagit en större budget än regeringen för ersättning till skogsägare som bevarar skyddsvärd skog.
V: Jo, det är helt nödvändigt för att leva upp till våra mål och åtaganden. Det är oacceptabelt att skogar med höga naturvärden fortsätter att avverkas. Vänsterpartiet föreslog i budgeten för år 2026 att Sverige skulle satsa 4 miljarder mer på skydd av natur och där merparten av dessa pengar går till skydd av skog.
SD: Nej, men målet levande skogar bör ses över. Det går inte att kombinera med ett aktivt skogsbruk.
Om svaret på föregående är nej: Frivilliga avsättningar räcker inte och det finns även exempel på att sådana avsättningar rivits upp i samband med ägarbyte. Hur ska vi nå miljömålen för ”Levande skogar” och ”Ett rikt växt- och djurliv” eller behövs inte målen?
C: Centerpartiet ser inte frivilliga avsättningar som enda svaret för att bevara artrikedom i våra skogar, men det finns en stor potential att jobba vidare med de frivilliga skyddsinitiativ som tas och det finns även stor potential att utveckla skogsbrukets generella miljöhänsyn. Samtidigt behöver arbetsmetoderna för formellt skydd utvecklas. Vi vill se fler flexibla skyddsformer som ska komplettera befintliga skyddsformer. Naturvårdsavtal är ett exempel på en befintlig skyddsform som vi anser är underutnyttjad. Det gör det möjligt att skydda natur snabbare, billigare och i samförstånd med markägare. Naturvårdsavtalen är flexibla och kan anpassas till lokala förhållanden, vilket gör dem särskilt användbara i brukad skog. Samtidigt skapar de hög acceptans och mindre konflikter än mer ingripande skyddsformer som naturreservat. Vid sidan om detta ser vi det som avgörande att komma till rätta med artskyddets inverkan på svenskt skogsbruk. Det har på senare år skapat stor osäkerhet och gjort så att många skogsägare orättvist hamnar i kläm. I praktiken fråntas familjer rätten att bruka sin egendom och de kastas in i osäkra överklagandeprocesser som kostar tid och pengar. Konsekvensen är ett minskat förtroende till lagstiftaren och våra myndigheter. Även artrikedomen drabbas när skogsägares drivkrafter att främja biologisk mångfald hämmas. Centerpartiet kommer att göra det vi kan under nästa mandatperiod för att förändra denna olyckliga situation.
KD: Enligt Miljömålsberedningens delbetänkande och internationella naturvårdsunion (IUCN) har Sverige redan skyddat nära 30 procent inklusive OECM, varav nära 10 procent är strikt skyddade vilket placerar oss bland bäst av alla EU-länderna i förhållande till målen. Vi ser att vi kommer kunna nå tillräckligt långt utan nya kraftiga begräsningar i ägande- och brukanderätten.
L: Sveaskog ska vara ett föredöme. I den mån det kräver förändringar i styrningen av bolaget för att det ska bli så så är vi liberaler öppna för det.
V: Ja. All statligt ägd skog bör samlas i ett bolag med hållbart brukande som främsta mål.
SD: Målen i sin nuvarande form bör ses över.
Moderaternas politik i skogsfrågan
Eftersom Moderaterna inte besvarat Vår Fågelvärlds valenkät bygger denna sammanfattning på partiets officiella skogspolitik. Moderaterna vill inte skydda mer skog än i dag och anser att den totala arealen formellt skyddad skog inte ska öka. Partiet betonar ett aktivt skogsbruk, stärkt äganderätt och motsätter sig vad de beskriver som överdriven EU-reglering av skogsbruket. Moderaterna vill också öka skogens tillväxt och ser skogsprodukter som en viktig del av klimatomställningen genom att ersätta fossila material.