Tofsbivråk ny art för Sverige – eller?

En minst sagt oväntad fågelart kan komma att läggas till den svenska fågellistan efter ett fynd i Falsterbo under midsommardagens eftermiddag. Då sträckte det ut en rovfågel som av allt att döma var en tofsbivråk Pernis ptilorhyncus eller möjligen en hybrid mellan denna östliga art och den nära släktingen bivråk. En av observatörerna, David Erterius, lyckades få några bilder när fågeln passerade på visst avstånd, och så här skriver David på SOF-BirdLifes Facebook-sida Vår Skådarvärld:

”Direkt när jag kollar bilderna i kameran och zoomar upp till max reagerar jag och utbrister ’Men den här får vi kanske kolla lite närmare på’. Vi samlas runt kameran och det vi omgående främst reagerar på är kombinationen av följande karaktärer:

• Jämnt rosttonad och till synes otecknad kroppsundersida samt vingtäckare

• Allmän jizz med litet huvud, kraftig kropp och breda, långa vingar

• Mörkt inramad ljus strupe

• Brett mörkt ändband på stjärten

• Vingformeln med sex tydligt utstickande fingrar.”

Bilder har nu skickats till den finländske rovfågelexperten Dick Forsman. I sin senaste bok Flight Identification of Raptors skriver han om misstankar att det förekommer viss hybridisering mellan bivråk och tofsbivråk, liksom att en del av de fynd som gjorts i västra Palearktis av den sistnämnda arten möjligen kan gälla hybrider.

Variationen inom såväl bivråk som tofsbivråk är emellertid stor, och frågan är väl om det någonsin kommer att uppnås säkerhet eller ens konsensus gällande Falsterbo-fågeln.

Tofsbivråk är som redan nämnts en nära släkting till bivråken. Båda tillhör släktet Pernis och båda lever till stor del av getingar och andra sociala steklar. Tofsbivråken kan sägas ersätta bivråken från Centralasien och österut till Japan och Sachalin. Den är liksom bivråken en långflyttare, men det finns också underarter i södra Asien som i princip är stannfåglar.

Under senare tid har tofsbivråken setts i stort sett årligen i Mellanöstern, men det finns också flera fynd från Georgien och ett från Italien (2011).

Bildserien här intill är hämtad från David Erterius redogörelse på Vår Skådarvärld.

(AW)

Inställningar för cookies

Vi använder cookies på den här webbplatsen. Vissa behövs för att sidan ska fungera korrekt (funktionella). Andra för att analysera hur vår webbplats används (statistik & marknadsföring). Läs mer om cookies här.

Funktionella

Funktionella cookies kommer från den aktuella webbplatsen (birdlife.se) och placerar ut cookies i besökarens webbläsare. Funktionella cookies hjälper dig att göra hemsidan användbar, genom att aktivera grundläggande funktioner och sparar de val du gör. Funktionella är alltid aktiverad så att webbplatsen kan fungera så optimalt som möjligt.

[moove_gdpr_popup]
Denna cookies ställs in av GDPR Cookies Compliance. Cookien används för att lagra användarens cookieinställningar.
Sätts av: birdlife.se
Varaktighet: 365 dagar

[elementor]
Denna cookies ställs in av Elementor. Cookien används för att visa sidan med rätt design och utseende.
Sätts av: birdlife.se
Varaktighet: Beständig

[wp-api-schema-model*]
Denna cookies ställs in av Wordpress.
Sätts av: birdlife.se
Varaktighet: 1 session

Statistik & marknadsföring

Vi använder oss av Google Ads Optimization. Detta ger oss möjligheten att mäta och analysera trafik på webbplatsen. Exempel på användning av information  är: antal besökare under en viss period, vilka sidor besökare tittar på, hur länge är besökare på webbplatsen, med mera.

[_ga]
Cookien används av Google Analytics  för att lagra och räkna sidvisningar.
Sätts av: birdlife.se
Varaktighet: 13 mån, 6 dagar

[_ga_*]
Cookien används av Google Analytics  för att lagra och räkna sidvisningar.
Sätts av: birdlife.se
Varaktighet: 13 mån, 6 dagar

Att hålla dessa cookies aktiverade hjälper du oss att förbättra vår webbplats. Tack!