200 natur- och miljöorganisationer kräver en verkningsfull restaureringsförordning

Innan EU-parlamentets sommaruppehåll stod en hård kamp om restaureringsförordningen, mellan de som vill se Europa gå mot en hållbar framtid och de som menar att den pågående utarmningen av våra ekosystem kan fortgå och att vi måste fortsätta att överexploatera våra jord- och skogsbrukslandskap för att inte hämma ekonomiska intressen. Trots en tidigare oöverträffad kampanj (till stor del byggd på myter och lögner) från förordningens motståndare, konstaterades ett brett stöd från Europas medborgare, forskare och betydande delar av näringslivet, som tillsammans samlade 1,2 miljoner namnunderskrifter. Framtidens européer är att skatta som lyckliga över att restaureringsförordningen – med knapp marginal – överlevde EU-parlamentets ”misstroendeomröstning”.

Nu under hösten pågår intensiva förhandlingar mellan parlamentet, kommissionen och rådet om vilken version av förordningen som ska genomföras. Det är verkligen av yttersta vikt att slutversionen verkligen kommer att göra skillnad, om vi ska kunna hantera de pågående och allt värre kriserna för klimat och biologisk mångfald!

Sommarens extrema hetta i stora delar av Europa, följt av förödande och omfattande bränder och översvämningar, borde tydliggöra det desperata behovet av ett mer stabilt klimat och motståndskraftiga ekosystem som kan förhindra/mildra naturkatastrofer och skydda utsatta människor. Det borde också vara självklart att våra politiska företrädare lägger manken till för att införa och genomföra en sådan lagstiftning som verkligen är nödvändig. Det räcker emellertid att gå till Sveriges regering och en stor andel av svenska EU-parlamentariker för att konstatera att deras engagemang för den befolkning de fattar beslut för är ytterst kortsiktigt och i förlängningen främst gynnar jord- och skogsbrukssektorernas stora ekonomiska intressen.

De 200 ideella miljö- och naturvårdsorganisationer, däribland BirdLife Sverige, som nyligen undertecknade en skrivelse till EU:s ledare och regeringschefer, kan inte acceptera den politiska ignorans som brett ut sig och har därför gått samman för att kämpa för att restaureringsförordningen ska innehålla de allra viktigaste elementen för Europas framtida återhämtning och välstånd. Dessa kan sammanfattas i följande punkter:

• Alla nödvändiga livsmiljöer – både på land och i haven – måste omfattas av kvantifierade, tidsbundna och genomförbara mål, såväl inom som utanför Natura 2000-områden (som omfattar en alldeles för liten del av Europa för att den negativa utvecklingen ska kunna vändas).
• På samma sätt måste restaurering av ekosystem i jordbrukslandskapet ingå i lagstiftningen, kompletterat med ambitiösa mål för dikade torvmarker (vilket skulle vara den sannolikt allra snabbaste och mest effektiva åtgärden för att rädda klimatet).
• Förordningen måste implementeras snabbt och utan förbehåll, så att inte ytterligare värdefull tid går förlorad innan återhämtningen kan börja.
• Nödvändig finansiering måste tillhandahållas skyndsamt.

– En ambitiös restaureringsförordning är något långt utöver en önskelista över åtgärder som gynnar europeisk natur. Det mesta talar för att det blir vår sista chans att vända den destruktiva utveckling som går kommande generationer till mötes, säger Daniel Bengtsson, fågelskyddsansvarig på BirdLife Sverige.