Berguven minskar i Sverige - minskad bytestillgång kan vara en bidragande orsak
Berguvstammen har halverats i Norrland de senaste 20 åren, men det finns också områden i Sverige där den ökar, som i Skåne och på Gotland.
BirdLife Sveriges landsomfattande inventering av berguv under 2019 och 2020 är klar. Hundratals ideella fågelskådare har tillsammans inventerat berguvar under två år för att kartlägga förekomst och utbredning i Sverige. Efter populationstoppen 1998–1999, till följd av räddningsaktioner med avel och utplantering, har det varit en minskning nationellt på 23 procent från 612 revir till 458 revir. Minskningen är tydligast i Norrland samt i inlandets skogslandskap. I Norrland har det skett en halvering av arten de senaste 20 åren. Situationen är bättre i södra Sverige där vi noterar en ökning i Skåne och på Gotland, och en stabil stam längs svenska ostkusten från Stockholms skärgård ner till Västervik. Minskning sker dock även i vissa regioner i södra och mellersta Sverige t.ex. i Dalarna och Värmland.
Orsakerna till förändringen är förmodligen flera. Den viktigaste är troligen bristen på gnagare med uteblivna sorktoppar i norr. Detta kan bero på dåliga vintrar med omväxlande varmt och kallt väder som orsakar mycket isbildning i markskiktet, vilket inte är gynnsamt för gnagarna. En annan orsak är att den lättåtkomliga födobasen av bruna råttor och andra gnagare har minskat genom nedläggning av mindre soptippar och en förbättrad hantering av avfall på deponier. Minskat antal jordbruk och förändrade metoder i jordbruket kan också vara en bidragande orsak.
Fortfarande finns det även kvarstående risker för berguv i ledningsnät, i trafiken, samt genom förgiftning av t.ex. råttgifter. Mer forskning behövs vad gäller dessa risker samt hur födounderlaget påverkar häckningsframgång för berguven i Sverige.
