Jordbruksfåglar - Den hotade sånglärkan
Det går dåligt för fåglarna i odlingslandskapet. Och det är inte bara fåglar som far illa av det intensiva jordbruk som bedrivs på många håll, även insekter, groddjur och många växter får sina habitat ödelagda.
Typiska jordbruksfåglar som tofsvipa, storspov och sånglärka har gått tillbaka kraftigt. Det visar bland annat data från Svensk Fågeltaxering. Men trenderna kan brytas och vi kan alla vara en del i den omställningen genom att välja naturbeteskött och ekologiskt odlad mat. Vi kan köpa en lärkruta till gagn för många arter.
Mängden bekämpningsmedel i jordbruket behöver minska och vi skulle behöva få tillbaka delar av det småbrutna landskap som förr karakteriserade odlingsbygden med hävdade gräsytor, betesdjur, naturliga småvatten och ordentliga kantzoner.
Under våren lägger vi på birdlife.se fokus på tre stycken jordbruksfåglar och deras utmaningar. Du har kunnat läsa om dem i vår medlemstidning Vår Fågelvärld nr 2 i år och under de kommande veckorna kommer du varje torsdag kunna läsa längre fördjupande texter om sånglärkan, tofsvipan och storspoven. Under de veckorna har du även möjlighet att vara en del i räddningen av dessa arter genom att stödja fågelskyddsarbetet inom jordbruksområdet.
Swisha gärna ditt bidrag!
Sånglärkan
Mars månad och dagsmejan har ett fast grepp om landskapet, fält och åkrar börjar blottas från vinterns mörker och snötäcke. Med de längre dagarna och den stigande temperaturen kommer den tillbaka till oss med vårens första fågeltoner i bagaget. Från jordbrukslandskapets grödor stiger den sakta i våningar mot skyn och oförtrutet drillandes sin optimism om en kommande vår och sommar.
Har då sånglärkan goda skäl att stå för denna glädje och entusiasm? Har den de förutsättning den hoppas på? Kommer det bli en framgångsrik sommar med god tillgång till mat och ostörd häckning?
Det är mycket som måste gå sånglärkans väg för att den skall få de bästa av förutsättningar för sin tid i Sverige under vår, sommar och höst. Sånglärkan delar sitt habitat och livsutrymme med oss människor i jordbrukslandskapet. Ett jordbrukslandskap med oss som ledare av dess utveckling och med oss som arkitekter till sånglärkans boningar!
Du kan vara med och rädda sånglärkan – skänk en gåva via Swish
Betala in valfritt belopp (skriv Jordbrukskampanj som meddelande) till:
123 – 900 56 53
När du swishar till en organisation med ett 90-konto så visas en röd sida med ett hjärta i appen som bekräftelse på din gåva. Stort tack!
Hotbilden
Om vi går 45 år tillbaka och jämför med idag finns det bara kvar var tredje eller var fjärde sånglärka i våra marker och i Europa har sånglärkan på samma tid mer än halverat sin population. Denna minskning beror i stor utsträckning på en utveckling med allt större fält och tätt växande grödor. Det ser dock ut som om att de senaste åren har denna nedåtgående trend stabiliserats sig, men då på en lägre nivå än för 45 år sedan. Eftersom sånglärkan valt att leva lite i ”symbios” med människan så hotas den av upphört jordbruk men också av ett allt för intensivt modernt jordbruk.
Ett annat hot har även varit det konventionella jordbrukets stora inslag av bekämpningsmedel som påverkar insektsmängderna och insektsfaunan negativt. Som konsumenter av jordbrukets produkter kan vi hjälpa både sånglärkan de lantbrukare som gör stolta ansträngningar för att bidra till ett rikt och levande odlingslandskap. Det gör vi genom att välja de produkter som kommer från just dessa gårdar.
I Sverige är sånglärkan mycket beroende av ett aktivt jordbruk – de behöver sina lantbrukare.
I nästa del om sånglärkan kommer du kunna läsa mer om vilka, ibland enkla, åtgärder inom jordbruket som kan gynna sånglärkans överlevnad. Då berättar vi bland annat om hur ett ekologiskt jordbruk kan främja inte bara sånglärkan utan hela den biologiska mångfalden.
