11 juni, 2021
Artskyddsutredningen – ett steg i rätt riktning
Artskyddsutredningen har idag slutredovisats av dess ordförande Lars Tysklind (L). Utredningen är sprungen ur Januariavtalet, där bland annat Centerpartiet tryckt på för att stärka äganderätten. Direktiven gav ingen möjlighet till ändringar i lagstiftningen som rör jakt, fiske eller skogsvård, vilket kraftigt begränsat möjligheterna att åstadkomma utredningens huvudsyfte om ett effektivt artskydd.
– Utredningen bör ändå som helhet ses som ett steg i rätt riktning mot ett framtida samhälle där Sverige tar det ansvar för natur och miljö som vårt EU-medlemskap faktiskt innebär, säger Daniel Bengtsson, fågelskyddsansvarig på BirdLife Sverige.
– Behovet av ett effektivt artskydd går hand-i-hand med klimatförändringarna. Regeringen måste ta Artskyddsutredningen på allvar och genomföra de förslag som krävs för att skydda arter och livsmiljöer. ”Business as usual” innebär att vi kommer allt närmare ett läge när förlust av biologisk mångfald och klimatkrisen blir mänsklighetens stora ödesfrågor som överskuggar alla andra, säger Daniel Bengtsson.
Utredningens förslag till förändringar i artskyddsförordningen innebär en tydligare uppdelning mellan fågeldirektivet och livsmiljödirektivet.
– Vi är oroliga för att det kan uppfattas som en försvagning av skyddet för fåglarnas livsmiljöer. Men det går inte att bedriva ett effektivt artskydd utan att detta också omfattar arternas livsmiljöer. Så måste lagstiftningen tolkas – inte minst utifrån den vägledning som EU-domstolen förmedlat i flera internationellt uppmärksammade processer, senast i ett svenskt ärende som rörde skogsavverkning, säger Daniel Bengtsson.
En viktig fråga är hur vi ska kunna uppnå en trovärdig kunskapsnivå om arter och livsmiljöer som leder till korrekta beslut om vilka områden som ska skyddas från exempelvis skogsavverkning. Förutom grundläggande inventeringar krävs ett omfattande system av miljöövervakning, båda direkt kopplade till ekonomiska resurser. Tyvärr innehåller utredningens betänkande inte de satsningar på åtgärdsprogram för arter och livsmiljöer som lagts fram som tidigare förslag, vilka hade kunnat ge ett mycket bättre övergripande skydd.
– Vi kan inte nog understryka vikten av att artskyddsarbetet prioriteras långsiktigt på ett sätt som gör att berörda myndigheter kan ”investera” i dessa områden, säger Daniel Bengtsson.
Mindre kontroversiella delar av utredningen innebär förslag för att förhindra artskyddsbrott.
– Det gäller till exempel förbud mot privata samlingar av fågelägg, och täpper till hål i lagen som försvårat arbetet mot illegal handel med hotade djur. Detta har BirdLife Sverige länge jobbat för! säger Daniel Bengtsson.
Relaterade länkar
Kontaktperson,
Daniel Bengtsson, 070-515 45 33
daniel.bengtsson@birdlife.se