I början av nästa år drar BirdLife International igång en kampanj mot dåliga biobränslen. Långt ifrån all så kallad bioenergi är nämligen miljövänlig. Tvärtom kan sådan produktion orsaka mycket svåra skador på natur och biologisk mångfald.
Snart sagt alla energislag har en baksida. Som miljöorganisation förväntas vi ställa oss bakom fossilfri energi, som till exempel vindkraft och olika slag av bioenergi. Men så enkelt är det alltså inte. Även om vi i grunden har en positiv inställning till såväl vindkraft som bioenergi, anser vi att det är både vår rättighet och skyldighet att granska även dessa energislag.
Vi måste också försöka se energiförsörjningen i ett helhetsperspektiv. Ett viktigt skäl till att vi vill komma bort från fossilberoendet är de negativa följder denna förbränning för med sig i form av global uppvärmning och föroreningar, ett annat är naturligtvis att vi måste hushålla med jordens resurser. Vår generation utgör förhoppningsvis inte de sista människorna på jorden utan det ska komma många släktled efter oss. I det sammanhanget är det minst lika viktigt att värna om den biologiska mångfalden. Denna kan komma att ha stor betydelse för människan i form av så kallade ekosystemtjänster, men den biologiska mångfalden har även ett värde i sig.
Därför kan vi inte heller bortse från de negativa effekter som även fossilfri energi kan ha på natur och miljö, och just därför använder vi vår kunskap inom dessa områden för att påverka så att de fossilfria energislagen utnyttjas på ett hållbart vis – även när det gäller biologisk mångfald.
Vi ser mycket positivt på de exempel där vi kan utnyttja biologiskt material till att producera energi utan att detta går ut över natur och biologisk mångfald. Men vi är bestämda motståndare till energiproduktion som innebär förluster av värdefull natur och negativ påverkan på växt- och djurliv. Det borde ligga i biobränsleindustrins intressen att utveckla sin näring i en hållbar och naturvänlig riktning. Men av detta ser vi tyvärr inte mycket idag.
Ett exempel på dålig bioenergi är den omfattande avverkningen av, för trävaruindustrin, ”värdelösa” trädslag som sälg, asp och rönn. Biologiskt sett är dessa trädslag mycket värdefulla, och det är en stor nettoförlust för miljön när de avverkas för att bli flis. Enligt vår erfarenhet är det ofta inte markägaren som ligger bakom avverkningen. För honom eller henne hade träden gärna fått stå kvar. Det är istället entreprenörer av olika slag som varit drivande. Vi är också mycket tveksamma till den lokalt omfattande användningen av s.k. grot till flis. Även detta innebär en utarmning av den biologiska mångfalden.
Det måste emellertid sägas att problemen med biobränslen är mycket mindre hos oss i Sverige än på andra håll, inte minst i tropikerna. Ingen annan enskild företeelse svarar för så stora förluster av biologisk mångfald som palmoljeindustrin. När naturliga skogar avverkas för att ersättas med oljepalmer, förloras mycket stora biologiska värden. Dessutom är det sannolikt också så att nettoeffekterna för klimatet blir negativa även om palmoljan används till bioenergi.
Ett annat exempel kom vi i kontakt med av en tillfällighet för några år sedan. Vi blev då kontaktade av BirdLife-partnern i Kenya. Anledningen var att en entreprenör med koppling till ett svenskt storföretag ansökt om att få avverka ett värdefull skogsområde kallat Dakatcha. Den naturliga skogen skulle enligt planerna ersättas av en mycket stor odling av Jatropha curcas (purgerbuske på svenska). Denna växt har energirika frukter och används bland annat för att producera biodiesel. I just detta fall skulle biodieseln säljas till det svenska storföretagets anläggningar i ett sydeuropeiskt land. En studie som genomfördes av Nature Kenya (den nationella BirdLife-partnern) tillsammans med brittiska RSPB visade att en avverkning av detta slag för produktion av biobränslen inte skulle ge någon miljövinst. Det var snarare tvärtom! Utvinning av biodiesel från Jatropha curcas skulle enligt studien inte bli mera miljövänlig än utvinning av fossil olja, och utsläppen av koldioxid beräknades bli sex gånger större! I början av 2012 beslutade Kenyas National Environment Management Authory, NEMA, att slutligen säga nej till planerna på avverkning i Dakatcha.
Det är alltså inte utan skäl som BirdLife, såväl internationellt som här i Sverige, intar en avvaktande och i flera fall klart negativ hållning till biobränslen. Därför skulle vi gärna vilja se ett samarbete med den svenska bioenergiföreningen för att bättre kunna utnyttja dessa energikällor på ett hållbart och för den biologiska mångfalden positivt sätt.
(AW)
Enorma arealer regnskog avverkas runt om i tropikerna för att ersättas av oljepalmsodlingar, där en växande andel av produktionen används som biobränsle. Foto: Anders Wirdheim
