BirdLife Sveriges Projekt Skräntärna kan bidra till att regeringen fattar rätt beslut om fler och utökade Natura-2000 områden
På sjuttiotalet fanns cirka 1000 par häckande skräntärnor i Sverige. Beståndet decimerades till nästan hälften under följande årtionden. Arten är idag rödlistad med status Sårbar (VU). Projekt har bedrivits i flera omgångar sedan 80-talet, parallellt med Naturvårdsverkets åtgärdsprogram för skräntärna. Både WWF (projekt Levande Östersjön) och BirdLife Sverige (Projekt Skräntärna och Afrika Tur och Retur) har med stöd av bland annat Upplandsstiftelsen, Postkodlotteriet och Postkodstiftelsen arbetat för att stärka skyddet av skräntärnan.
Ulrik Lötberg, tidigare ledamot i BirdLife Sveriges styrelse och nu ordförande i Upplands Ornitologiska Förening, är en av de eldsjälar som har arbetat mycket engagerat för skräntärnorna i flera år. Ulrik är projektledare för Projekt Skräntärna som BirdLife Sverige bedriver tillsammans med Biologiska institutionen vid Lunds universitet, Novia yrkeshögskola och Åbo akademi i Finland. Här ingår studier av skräntärnorna, där tärnornas geografiska rörelser studeras med GPS-loggar som fästs på vissa individer. På så sätt har högupplöst data kring var tärnorna befinner sig samlats in, vilket är avgörande för att få kunskap om vilka områden som måste skyddas.
Särskilda skyddsområden behövs för skräntärnan, och EU-lagstiftningen kräver att sådana inrättas. Vi är således mycket positiva till Naturvårdsverkets förslag att öka skyddet för naturområden som främjar fåglar. Förslaget omfattar 19 nya Natura 2000-områden och därtill en utökning av 15 befintliga områden för att skydda fåglar i havsmiljöer. Dessa områden innefattar skärgårdsområden, grunda havsvikar och även utsjöbankar som ligger långt ifrån land. Förslagen inkluderar också viktiga landområden som stränder och små öar, som spelar en betydande roll för marina arter. Naturvårdsverket föreslår nu således att regeringen tar beslut om nya Natura 2000-områden i havsmiljöer samt utökar flera befintliga områden, efter att förslag från länsstyrelserna har utvärderats. Natura 2000-områden innebär ett skydd för utpekade fågelarter. Skyddet fungerar så att det blir tillståndskrav för åtgärder som hotar just dessa arter. Enligt fågeldirektivet ska alla vilda fågelarter och deras livsmiljöer bevaras.
BirdLife Sverige har kontinuerlig kontakt med Naturvårdsverket och Artdatabanken som administrerar den svenska rödlistan, för att se till att fågeldirektivet och Natura 2000-lagstiftningen implementeras korrekt i Sverige. Detta kommer vi också att ta upp i direkta samtal med miljöminister Romina Pourmokhtari (L) under hösten.
