Domstol underkänner Skogsstyrelsens granskningsmetod
En skogsavverkning i Örnsköldsvik stoppas i högsta instans med hjälp av BirdLife Sveriges habitatmodell för tretåig hackspett. Domslutet från Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) innebär ett bättre skydd för arter som hotas av skogsbruk och innebär i praktiken att Skogsstyrelsens automatgranskning måste ses över.
– Vi ser givetvis mycket positivt på att MÖD tilldömer vår habitatmodell för tretåig hackspett ett juridiskt bevisvärde, samtidigt som det nu återigen slås fast i högsta instans att såväl markägare som Skogsstyrelsen har en skyldighet att uppfylla miljöbalkens krav på kunskap om vilka arter som finns i den skog som ska avverkas, säger Daniel Bengtsson (fågelskyddsansvarig, BirdLife Sverige).
Domen i MÖD innebär att målet återförvisas till Skogsstyrelsen för ytterligare behandling och utredning. Det finns i närtid flera liknande domar, men i denna var MÖD tydligare med att habitatmodellen för tretåig hackspett, som SLU tagit fram på begäran av BirdLife Sveriges, utgör ett väsentligt kunskapsunderlag till hjälp för Skogsstyrelsens arbete att fatta beslut om försiktighetsmått vid avverkningsanmälningar.
Mark- och miljööverdomstolen konstaterade att vid prövningen måste en bedömning göras av vilka skyddade arter som förekommer i området, om de påverkas av avverkningen och vilka skyddsåtgärder som måste till för att de inte ska ta skada. Därför måste det finnas ett underlag som medger en tillräckligt säker bedömning av risken för påverkan på skyddade arter. Genom att domstolen tar hänsyn till en häckning 2020 som skedde 250 meter från det avverkningsanmälda området skapar domstolen rättspraxis, eftersom Skogsstyrelsens metod med automatgranskning bara sträcker sig 100 meter utanför ett avverkningsanmält område och inte heller tar hänsyn till rapporter med mer än 100 meters noggrannhet för lokalangivelsen. BirdLife Sverige har sedan länge uppmärksammat Skogsstyrelsen på problemen, men utan att nödvändiga korrigeringar har genomförts.
– I juni fattade MÖD ett liknande beslut gällande förekomst av fladdermöss på ett avstånd av 500 meter från en avverkningsanmälan. Det är uppenbart att domstolarna inser att automatgranskningssystemets inställningar medför att myndighetsutövningen fallerar, när avverkningar som borde förbjudas eller anpassas istället godkänns trots att de innebär att artskyddsbrott begås, säger Daniel…
Förutom arten tretåig hackspett kom MÖD fram till att det finns klara indikationer på att berguv kan förekomma i området och eventuellt häcka där. Så även i fallet med berguv återförvisade MÖD ärendet till Skogsstyrelsen för fortsatt behandling.
Ärendet startade redan i mars 2022 då en markägare anmälde en avverkning som BirdLife Sverige överklagade till mark- och miljödomstolen. Skogsstyrelsen tillät markägaren att påbörja sin avverkning. Under prövningen meddelade Skogsstyrelsen att ärendet var under handläggning och i ett beslut från Skogsstyrelsen i maj 2022 förbjöds avverkning inom ett visst område på fastigheten där det fanns ”skog med påtagligt stor mängd naturvärdesträd”. Det domstolen hade att pröva var om Skogsstyrelsen borde ha förbjudit avverkning eller ställt krav på försiktighetsmått. Mark- och miljödomstolen avslog överklagandet från BirdLife Sverige och menade att de underlag som legat till grund för bedömningarna var tillräckliga. De var alltså detta beslut som överklagades till högsta instans, MÖD, som gav BirdLife Sverige rätt.
Niklas Aronsson
