Svarthättan har under senare årtionden delvis förändrat sitt flyttningsmönster i Europa. Särskilt bland fåglar som häckar i centrala Europa finns det nu betydande antal som inte flyttar enligt traditionellt mönster till Iberiska halvön och nordvästra Afrika utan snarare till franska atlantkusten och Brittiska öarna. Nu hävdas i en studie utförd av BTO (British Trust for Ornithology) att denna utveckling till stor del drivits fram av en ökad fågelmatning vintertid. Enligt studien är detta det första exemplet på att fågelmatning påverkat storskaliga förändringar av fåglars utbredning.
I Storbritannien, där fågelfaunan varit välstuderad under ett par hundra år, är det först under de senaste 60 åren som svarthättor börjat övervintra. Enligt forskarna inom BTO har orsakerna till det förändrade beteendet tidigare varit oklara, men nu anser man sig åtminstone ha funnit två viktiga delförklaringar. Analyser av material från de tusentals rapportörerna inom Garden BirdWatch har visat att svarthättorna blivit mer och mer knutna till fågelmatningar vintertid, särskilt till platser där det erbjuds solroskärnor eller fett. En annan faktor som anses ha drivit på utvecklingen är den pågående klimatförändringen vintertid.
– Detta är det första exemplet på att fågelmatning kan påverka evolutionen hos en vild fågel, varför upptäckten är mycket viktig, säger Kate Plummer från BTO till British Birds.
I rapporten konstateras också att människans påverkan på naturen är omfattande och snabbt förändras över tiden. Därför blir det allt viktigare att vi förstår om och i så fall hur dessa förändringar påverkar faunan. Denna studie tyder på att vissa arter, som svarthättan i detta fall, är betydligt snabbare på att anpassa sig till förändringar än vad vi tidigare trott.
Även i Sverige har antalet övervintrande svarthättor ökat markant under senare årtionden, och oftast är dessa fåglar knutna till fågelmatningar. Exempelvis besökte inte mindre än fyra svarthättor, två honor och två hannar, regelbundet en fågelmatning i Halmstad under vintern 2014/15. I södra Sverige har även planteringar rika på bär visat sig kunna hysa svarthättor vintertid. En ökad plantering av bärrika buskar i både trädgårdar och på allmänna ytor kan säkert ha inneburit en väsentligt ökad födotillgång för svarthättor vintertid.
(AW)
Källa: British Birds 108: 647 och Global Change Biology (https://bit.ly/1L7Rlms)
Not:
För att visa att svarthättor vintertid inte enbart är ett sydsvenskt fenomen klipper vi in några rader från fågelrapporten för 2014 i Fågelåret 2014 (som snart kommer från tryckeriet):
Västerbotten: Fem individer i januari–mars och nio i december. Svarthättan har blivit en allt vanligare övervintrare i Västerbotten, även om den fortfarande inte alls är talrikt förekommande (rrk Vb).
Norrbotten: 1 ex. Luleå kommun 1.12 (Ann-mari Vallin). 1 hanne Näsbyn 17–25.12 (Thore Alm). 3 hannar Kalix 20–28.12 (Kirsi Gustafsson m.fl.).
