Vi använder cookies på den här webbplatsen. Vissa behövs för att sidan ska fungera korrekt (funktionella). Andra för att analysera hur vår webbplats används (statistik & marknadsföring). Läs mer om cookies här.
IBA – ett verktyg för naturskydd
IBA – Important Bird and Biodiversity Areas – är ett världsomspännande nätverk av natur som BirdLife International vill ska skyddas för fåglarnas skull. IBA-konceptet har sin grund i EU:s fågeldirektiv, där det står att ”Medlemsstater ska klassificera de viktigaste områdena som SPA (Special Protection Areas).” BirdLife International har tagit sitt ansvar att hjälpa myndigheter och fåglar genom att peka ut de platser/områden som har störst betydelse för att bevara våra fågelpopulationer. IBA-områden identifieras utifrån 20 kriterier med utgångspunkt från bland annat hotade arter, arter med begränsad utbredning, arter med ogynnsam bevarandestatus samt stora ansamlingar av fåglar (även sträckande).
Totalt närmar vi oss nu 13 000 IBA-områden i mer än 200 länder och dessa täcker ungefär 5 % av Jordens yta (6,7 % land och 4,2 % hav). IBA är därmed världens största och mest omfattande globala nätverk av naturområden och används bland annat som en ”skugglista” till EU:s skyddsinstrument Natura 2000. Det är dock först när IBA-områden ”uppgraderas” av myndigheter till att ingå i Natura 2000-nätverket eller avsätts som naturreservat, nationalpark etcetera som skyddet blir juridiskt bindande. Grundtanken från BirdLife är att alla IBA-områden ska inbegripas i respektive lands officiella naturskydd.
I Sverige har vi 84 IBA-områden, vilka tillsammans täcker cirka 4 % av landytan. Vilka de är och var de ligger kan man bland annat se här: https://datazone.birdlife.org/site/mapsearch.
Alla data om samtliga IBA-områden finns samlade i en databas (World Bird/Biodiversity Database) som administreras av BirdLife International.
För att systemet ska vara trovärdigt måste uppgifterna nämligen uppdateras regelbundet. Med tiden kommer vissa områden kanske inte längre att uppfylla något IBA-kriterium, samtidigt som nya IBA-områden tillkommer. En viktig del av övervakningen är också att bedöma eventuella förändringar av hotbild och status för områdena. I förlängningen hoppas vi kunna starta ”aktionsgrupper” som arbetar aktivt med specifika IBA-områden.
Gör då IBA någon nytta? Svaret är ja. I en vetenskapligt publicerad artikel visades att IBA-områden inte bara är till nytta för fåglar, utan också spelar en avgörande roll för skydd av hotade kräldjur, amfibier groddjur och däggdjur (läs gärna nyheten om detta genom att klicka på denna länk), bland annat eftersom kraven på livsmiljöerna mellan olika djurgrupper i stor utsträckning överlappar. Fågeldirektivet är således av stor vikt för en bred biodiversitet. Forskarna fann vidare att IBA ofta ligger till grund för myndigheternas utpekande av SPA-områden (två tredjedelar av IBA-områden inom EU är också SPA), det vill säga de Natura 2000-områden som skyddas med hjälp av fågeldirektivet.
Vill du läsa mer om IBA rekommenderas BirdLife Internationals webbsida.