Förra, och hittills enda, gången som dvärgmåsen (Larus minutus) varit föremål för SOF:s riksinventering var år2000 (VF 2002:8: 6-17). Nu är det dags igen att följa utvecklingen hos vår svenska dvärgmåsstam. Som påpekades i samband med den förra riksinventeringen är arten inte helt lättinventerad, men med en konsekvent genomförd metodik bör vi kunna få en hyfsat god uppfattning om populationens nuvarande storlek. I samband med en heltäckande kustfågelinventering i Norrbotten 2007-2008 fick vi en uppfattning om att stammen år 2000 i detta län sannoliktvarit klart underskattad och att kanske så mycket som drygt två tredjedelar av den svenska stammen numer hittas inom nyss nämnda län! Således uppmanas härmed i första hand alla hågade Norrbottensornitologer med tillgång till båt i havsbandet att samordna en inventeringsinsats så att så mycket som möjligt av detta dvärgmåstäta läns skärgård kan täckas! Det kan i det sammanhanget också nämnas att stor/mellanskarv kommer att riksinventeras (genom länsstyrelserna försorg) och att det kan vara lämpligt i den mån det möjligt att samordna insatserna (mer om detta på SOFnet!).
Metodiken för 2012 års riksinventering går ut på att i första hand besöka lokaler där man vet eller starkt misstänker att arten häckat tidigare år. Dessa biotoper utgöres i första hand av flacka och relativt små öar i skärgårdsmiljö. Antalet observerade adulta fåglar eller om möjligt bon räknas (se upp med adultlika, icke häckande 3 k-fåglar). Steg två blir att främst på små kala skär i havsbandet söka efter insprängda dvärgmåskolonier eller enstaka par i kolonier av skrattmåsar eller fisk/silvertärnor. Som regel häckar dvärgmåsarna i sådana fall i vitfågelkoloniernas utkanter. I dylika miljöer kan dvärgmåsar häcka många år i rad om förutsättningarna inte förändras alltför påtagligt. Den relativt sett lilla andel av den svenska stammen som hittas i Svea- och Götaland återfinns företrädesvis i mer vegetationsrika slättsjöar och insjövikar.
Ett besök i slutet av maj eller under juni är att föredra för bästa resultat, eftersom de häckande dvärgmåsarna då som regel varnar kraftigt eller visar tydliga tecken på oro. Besök från morgon fram till tidig eftermiddag brukar ge de säkraste resultaten. Notera att spelflykt kan noteras från ankomsten och några veckor framåt på lokaler som ligger långt från de kommande boplatserna. Nästan direkt efter det att dvärgmåsungarna blir flygga (som regel under första halvan av juli) börjar de röra sig i tämligen vida cirklar från häckningsplatserna. Vid inventerande bör man ha i bakhuvudet att även mitt under pågående häckning kan äldre dvärgmåsar regelbundet ses födosöka (främst kvällstid) på optimala födosökslokaler som kan ligga ända upp till en landmil från själva häckningsplatsen.
Vi uppmuntrar att rk utser en regionansvarig som följer upp och organiserar inventeringarna så att täckningen blir så god som möjligt. All rapportering bör ske via Svalan (Artportalen). Vid eventuella frågor kan kontakt tas med undertecknad.
Lycka till med inventerandet!
Christer Olsson
olssoncito@hotmail.com
Bli Fågelskyddsfadder – stöd fåglarna varje månad
Som Fågelskyddsfadder hos BirdLife Sverige är du med och gör en konkret insats för Sveriges vilda fåglar – varje månad. behövs.