Fem budord för Svenska kyrkan om ett hållbart skogsbruk

Svenska kyrkan har en stor frihet att bestämma inriktning och intensitet i sitt skogsbruk. Den har inget ansvar att försörja egna, eller andras, industrier. Ändå bedrivs kyrkans skogsbruk lika intensivt, och på samma sätt, som övrigt skogsbruk. Vi menar att Svenska kyrkan utifrån sitt perspektiv kan gå före och visa vad som krävs för att vi ska klara klimatet och bevara mångfalden till kommande generationer. BirdLife Sverige har tagit fram fem budord för Svenska kyrkans skogsbruk:

1. Gör naturvärdesbedömningar och redovisa dessa. I FSC-arbetet har BirdLife Sverige drivit frågan att det certifierade skogsbruket obligatoriskt ska göra naturvärdesbedömningar och redovisa dessa i samband med att avverkningsanmälningar lämnas in. Här kan Svenska kyrkan föregå med gott exempel och få omfattande ”goodwill” från såväl ideell naturvård som den breda allmänheten, där många konsumenter ”kräver” certifierade produkter.
   
   
2. Skapa hyggesfria demonstrationsytor. Det efterfrågas idag demonstrationsytor för hyggesfria och naturnära skogsbruksalternativ. Här kan Svenska kyrkan spela en viktig roll för att öka kunskaperna. Den geografiska spridningen på Svenska kyrkans skogsinnehav medför unika möjligheter till att utvärdera lämpliga skogsbruksmetoder.
   
   
3. Skydda de fjällnära skogarna. Svenska kyrkan bör skydda all sin mark inom det så kallade fjällskogspaketet, som enligt Naturvårdsverket bör avsättas för permanent skydd, då det är del av ett sammanhängande område med mycket hög ekosystemmångfald och ekologisk funktionalitet. Dessa biologiskt värdefulla skogar är unika i ett europeiskt perspektiv och det är av internationellt intresse att dessa bevaras. Det rör sig inte om särskilt stora arealer för Svenska kyrkan (berör främst Härnösands och Luleå stift).
   
   
4. Kartlägg kontinuitetskogarna. Svenska kyrkan bör kartlägga all mark som kan vara sannolik eller potentiell kontinuitetsskog. Dessa skogar har inte kalhuggits och har i regel stora naturvärden som alltid bör ingå som skyddade biologiska värdekärnor. I anslutning till värdekärnorna bör bedömas om hyggesfritt eller naturnära skogsbruk, samt återskapande av våtmarker är möjligt för att öka arealen sammanhängande biologiskt värdefull skog.
   
   
5. Förläng omloppstiden. Svenska kyrkan kan bidra till att klara våra åtaganden för klimatet, och samtidigt gynna biologisk mångfald, genom att förlänga omloppstiden i lämpliga bestånd med kanske 20–30 år, eller mer. Det skulle innebära fortsatt hög kolinlagring, samt att en större andel av träden blir grövre och skapar bättre betalt timmer. Avverkningskostnaderna per kubikmeter blir då avsevärt lägre, och fler naturvärden skulle hinna utvecklas innan avverkning.

Vi ser fram emot en fortsatt dialog med Svenska kyrkan och uppmuntrar ledningen att gå vidare med utredningsförslag i linje med ovanstående. BirdLife Sverige vill bidra med kunskap om, och hjälpa till med kartläggning/utvärdering av Svenska kyrkans skogar.

Fakta: En intern utredning pågår om hur Svenska kyrkan kan säkerställa en så ekologisk, ekonomisk, social samt andlig och existentiell hållbar skogsförvaltning som möjligt. Utredningen leds av den tidigare generaldirektören på Skogsstyrelsen och landshövdingen Göran Enander. Svenska kyrkans skogsutredning ska lämna sin slutrapport den 25 september. Utredningen är särskilt intressant eftersom den är initierad av en stor markägare och inte av regeringen/staten (som genomfört åtskilliga).

BirdLife Sverige har träffat kyrkans utredare vid två tillfällen och framfört önskemål på kyrkans skogsbruk, både skriftligt och muntligt (se det rundabordssamtal med miljö- och friluftsorganisationerna som kyrkan anordnade: https://www.svenskakyrkan.se/nyheter/miljororelsens-och-friluftslivets-om-kyrkans-skog–se-rundabordssamtal-2)

Svenska kyrkan är landets femte största markägare och de 13 stiften ansvarar för 469 000 hektar skogsmark och 46 000 hektar jordbruksmark.