Flyttfåglar med GPS i BirdLife Sveriges spännande naturvårdsprojekt
BirdLife Sverige kan idag stolt presentera färdigställandet av rapporten till vårt naturvårdsprojekt ”Afrika tur och retur”. Inom projektet har vi följt de hotade fågelarterna skräntärna och silltrut. Silltruten som återfinns i Östersjön tillhör en unik underart (Larus fuscus fuscus) och är därför extra skyddsvärd. Arterna har minskat i antal sedan 1970-talet. Dessutom gör båda arterna en lång resa till Afrika söder om Sahara när hösten kommer. Där för valde BirdLife Sverige att fokusera just på dessa arter. Projektet har drivits med stöd av Postkodstiftelsen. Initiativtagaren till projektet, Ulrik Lötberg berättar:
– Båda arterna flyttar till tropiska Afrika söder om Sahara. Eftersom anledningarna till arternas minskning inte är helt klarlagd var det intressant för BirdLife Sverige att öka kunskapsläget om vilka hot som finns under fåglarnas hela livscykel, och inte bara i Östersjön. Vi ville även ta reda på möjliga faror som de kan möta under sin flyttning och övervintring.
Inom ramen för projektet har även två barnböcker författats, illustrerats och tryckts som nu ges ut gratis till bland annat skolor i hela Sverige. Böckernas syfte är att på ett skönlitterärt och pedagogiskt sätt lära barn om några av landets hotade fågelarter.
– Att kunna erbjuda gratis barnböcker har varit fantastiskt och intresset är stort! Det är jätteroligt att barn får läsa om Sigge Silltrut och Stella Skräntärna och deras äventyr, och på så vis lära sig mer om hotade arter och biologisk mångfald, berättar Mia Ericsson som är projektledare och dessutom skrivit rapporten och tagit emot beställningar på böckerna. Vi har också tagit fram en digital utställning som vem som helt kan besöka via fagelresan.se. Där kan man följa fyra fåglars flytt och lära sig mer om skräntärnor och silltrutar.
En spännande sak man gjort inom projektet är att fästa små solcellsdrivna GPS-sändare på fåglarnas ryggar och därigenom kunnat följa deras rörelser och migration med mycket hög precision. Sådant har tidigare bara har kunnat göras genom återfynd av ringmärkta individer.
– Tack vare GPS:en får vi information om fågelns exakta position upp till var 5:e minut. Vi kan med hög upplösning peka ut rastplatser och övervintringsområden och därigenom arbeta för att stärka skyddet på dessa platser, t.ex. i norra Egypten och utmed Afrikas västkust. Vi har också tydliga observationer av att både mink och havsörn kan gå hårt åt ägg och ungar i kolonierna under häckning, vilket bidrar till populationernas minskning. Ett grundläggande problem är dessutom att det inte gjorts någon systematisk inventering av Östersjösilltruten, vilket är av största vikt om vi ska kunna bedriva ett effektivt bevarandearbete, berättar Mia Ericsson.
Om medel fanns att fortsätta driva projektet vidare vad hade varit nästa steg då?
– Eftersom vi har sett bl.a. mink och havsörn plundra kolonier så skulle vi behöva arbeta predatorförebyggande. Vi har gjort några försök med att sätta upp fågelskrämmor i två skräntärnekolonier. Havsörnar blir störda av dem, medan skräntärnor och silltrutar inte bryr sig om skrämmorna. Vi hoppas på att få möjlighet att göra fler konkreta insatser och sätta upp fågelskrämmor på fler kolonier. Vi håller också på med att översätta rapporten till engelska, så att vi kan sprida informationen om viktiga rast- och övervintringsplatser internationellt, t.ex. till BirdLife International och partners i berörda länder, säger Ulrik Lötberg.
Varför är det viktigt att BirdLife Sverige bedriver denna typ av forskningsprojekt?
– Vi är och vill vara en tongivande naturvårdsorganisation med fokus på fågelskydd, fågelintresse och fågelforskning. Därför är det viktigt att vi bidrar med att höja kunskapsläget för olika fågelarter. Då kan vi driva ett mer effektivt bevarandearbete både för fåglarna och för den miljö de lever i, svarar Mia Ericsson.
Vad kan jag som läsare göra för att påverka framtidsutsikterna för silltruten och skräntärnan?
– Jag tycket att man som privatperson kan lära sig mer om biologisk mångfald, så att vi alla förstår vikten av en levande och rik natur. Sen kan man också stötta BirdLife Sverige i vårt arbete genom att bli medlem eller skänka pengar. Det ger oss resurser för ett fortsatt systematiskt arbete för att stärka fågelskyddet och öka intresset för fåglar och natur, berättar Mia Ericsson.
Rapporten i sin helhet finns att läsa här: Afrika tur och Retur rapport från BirdLife Sverige
