Fokus på Skräntärnan - vad vi gjort hittills

I vår höstkampanj Hav och kustfåglar får du möta fascinerande kustfåglar i deras miljöer, och hoten vi vill arbeta mot. Vi kommer under hösten att presentera historier om alfåglarnas övervintring vid Midsjöbankarna och hotet mot dem i form av en feltänkt vindkraftpark, mysteriet med ejderns dramatiska tillbakagång, och – inte minst – berättelsen om en skräntärnas fascinerande liv och flyttning.  

Skräntärna 

Med ett vingspann på upp till 110 cm är skräntärnan (Hydroprogne caspia) världens största tärna. I Europa häckar den endast i Östersjön och i Svarta havet. Östersjöpopulationen är gemensam för Finland, Sverige, Estland och Ryssland – fåglar födda i ett land kan häcka i ett grannland. Har tärnorna väl etablerat sig i en koloni är de oftast platsen trogen så länge kolonin är livskraftig. Svarta havets och Östersjöns skräntärnor har delvis samma övervintringsområden söder om Sahara; Nigerdeltat i Mali, Tchadsjön i Tchad samt i Medelhavet vid Nildeltat i Egypten.

Vad vi gjort

Tack vare en rad olika projekt, såsom BirdLife Sveriges ”Projekt skräntärna” och ”Afrika tur och retur” har kunskapsläget runt skräntärnan ökat. 1984 startades Projekt skräntärna i Sveriges Ornitologiska Förenings (SOF) /BirdLife Sveriges och Världsnaturfondens regi och leddes av Roland Staav. Projektet fokuserade på att vidareutveckla det arbete som Staav initierat under 1970-talet – att kartlägga skräntärnans förekomst i Sverige och att studera dess biologi. I mångt och mycket följs arbetet än idag.

Det finns också ett nationellt åtgärdsprogram (ÅGP) är framtaget för arten, där Länsstyrelserna har i uppdrag att utföra riktat naturvårdsarbete för skräntärnan. En viktig del av uppföljningen och övervakningen av tärnorna sker via ringmärkningen av deras ungar samt boräkning under ruvningstiden. Ett antal skräntärnor har inom BirdLifes olika projekt försetts med GPS-loggers. Tack vare detta kan vi i detalj kunnat kartlägga viktiga födosöksområden, flyttvägar och övervintringslokaler. Det har länge varit känt att skräntärneföräldrarna lotsar sina ungar ned till vinterkvarteren och på så sätt präglas ungarna på de vinterlokaler föräldrarna har. Studierna av tärnorna med GPS-logger har visat att det oftast är hanen som tar med sig ungen/ungarna till vinterkvarteren.

Vidare vet vi att hanen och honan oftast inte övervintrar på samma plats utan på helt skilda platser. Tärnorna träffas med andra ord vid häckningsplatsen och uppvaktningen sker ofta vid grunda havsvikar med mycket fisk och bra bankar/stenar och därmed känner vi till områden som är av stor betydelse för parbildning. Vi har också identifierat viktiga häckningsplatser – vissa specifika platser på öar ockuperas direkt om platsen är ledig. Med denna kunskap så förstår vi att skräntärnans uppvaktningsplatser och häckningsöar är speciella och har ett stort skyddsvärde.

I del 3 om skräntärnor kommer vi berätta om den GPS-försedda skräntärnan Bore och om vad vi hoppas på i framtiden.

text Ulrik Lötberg & Mia Ericsson