Förslag på ny rödlista för landets fåglar

Rödlistan är ett mått på utdöenderisk. Den förnyas vart femte år. Senaste rödlistan är från 2020, vilket innebär att det i år ska komma en ny. Nu ligger ett förslag på ny rödlista för landets fåglar på SLU Artdatabankens hemsida. Vem som helst får skicka in synpunkter på listan till myndigheten fram till 21 november.

I förslaget till ny rödlista föreslås två arter klassas som nationellt utdöda. Det gäller fjälluggla och tornuggla, vars senaste kända häckningar är från 2015 respektive 2003. Det är första gången på 20 år som en svensk häckande fågelart försvinner. Senast var det svartbent strandpipare som förklarades nationellt utdöd 2005.

I förslaget på rödlista är åtta arter nya (hökuggla, pärluggla, turkduva, gräshoppsångare, råka, svarthuvad mås, ägretthäger och trädgårdsträdkrypare), medan sju lämnar listan (dubbelbeckasin, havsörn, kentsk tärna, smådopping, alfågel, fjällvråk och vaktel).

Förslaget visar att det generellt är dåligt att vara uggla. Förutom de två nationellt utdöda arterna uppgraderas hökuggla två steg från Livskraftig till Sårbar, medan pärluggla går från Livskraftig till Nära hotad, och hornuggla från Nära hotad till Sårbar. Även berguv, lappuggla och slaguggla är sedan tidigare rödlistade och föreslås fortsätta vara det. Det innebär att sparvuggla, jorduggla och kattuggla är de enda ugglearter i landet som inte är rödlistade. Orsakerna till nedgångarna för ugglor är flera, men ett varmare klimat med sämre gnagartillgång är en viktig anledning.

I kategorin Akut hotad finns de arter, eller underarter, som är närmast att försvinna ur landet. Fyra arter föreslås lämna kategorin. Förutom fjälluggla och tornuggla har situationen för fjällgås och vitryggig hackspett förbättrats så att de kan flyttas ned ett steg till Starkt hotad. Sämre går det för fältpiplärka vars population är nere på några få par i sydöstra Skåne, varför den nu hamnar i Akut hotad tillsammans med pungmes, svarthuvad mås, ortolansparv samt underarten sydlig kärrsnäppa.

För fem arter har situationen försämrats så snabbt att de föreslås uppgraderas två steg. Det gäller den redan nämnda hökugglan liksom turkduva, svart rödstjärt, småtärna och gräshoppsångare. För två arter har läget förbättrats så snabbt att de föreslås nedgraderas med två steg. Det gäller bergand och tajgablåstjärt, som nu föreslås hamna i den lägsta hotkategorin.

Landets skogsarter föreslås ha kvar dagens rödlistebedömning. Det gäller till exempel tretåig hackspett, talltita och lappmes. Däremot är, något överraskande, inte lavskrika med på rödlistan trots att nedgången varit stor de senaste åren. En art som påverkas negativt av intensivt skogsbruk är pärluggla som nu föreslås få plats på rödlistan i kategorin Nära hotad.

Av jordbruksarter har en lång rad arter minskande trender. Det gäller inte minst storspov och ortolansparv.