Hur hanteras fåglar som häckar på tak?
Fåglar är i många avseenden väldigt anpassningsbara. Det visar sig inte minst i hur vissa arter etablerat sig i våra städer och samhällen. I någon mån kan bebyggelse erbjuda ersättningsmiljöer för naturliga habitat som försvunnit, men främst beror fåglarnas ”inflyttning” på lämpliga häckplatser, god födotillgång och lägre risk för predation.
Fåglar är generellt omtyckta av människor, och vetenskapliga studier har visat att de bidrar till att skapa välmående. Men ibland kan fåglar också uppfattas som störande och skadegörande, vilket inte sällan leder till krav på skyddsjakt eller att bon förstörs. Tyvärr händer det också att lagbrott begås, påfallande ofta grundat på okunskap. För att öka förståelsen och minska konflikter mellan människor och fåglar har BirdLife Sverige tagit fram riktlinjer för hur fåglar i stadsmiljö ska hanteras. Av dessa framkommer bland annat att skyddsjakt i många lägen inte utgör en konstruktiv lösning, att andra åtgärder finns att tillgå samt att skyddsjakt ska användas mycket restriktivt.
När häckningssäsongen 2021 nu närmar sig med stormsteg vill vi uppmärksamma ett olyckligt fall från föregående sommar, då sannolikt ren okunskap ledde till brott mot artskyddsförordningen men också till att nära hundra skrattmåshäckningar spolierades.
Händelsen utspelade sig i Kristinehamns hamn i Värmland. En ornitolog, som sedan 1993 inventerat häckande måsfåglar på platsen, noterade att en skrattmåskoloni på ett delvis mossbeklätt tak på en magasinsbyggnad var ”bortsopad”. Orsaken var ett saneringsarbete till följd av att bolaget som nyttjar magasinet tidigare påtalat för kommunen (som äger hamnbyggnaderna) att taket läckte. Vid besiktning konstaterades att mossan behövde undanröjas och taket lagas. Tyvärr kom inte arbetet igång förrän under fåglarnas häckningssäsong.
Samtliga fåglar (inklusive deras bon och ägg) är generellt fridlysta, med undantag för då vissa arter är tillåtna att jaga. Enligt jaktförordningen (bilaga 4 punkt 2) får jakträttshavare året runt bedriva jakt och förstöra bon av björktrast, fiskmås, gråsparv, gråtrut, havstrut, kaja, korp, kråka, pilfink, råka, skata, skrattmås och tamduva i syfte att förhindra skada eller annan olägenhet.
I det aktuella fallet var det emellertid inte så att skadan uppkommit på grund av fåglarna, varför saneringen lika gärna kunde ha skett utan att skada fågelkolonin. Till saken hör att förutom måsarna häckade även 52 par fisktärna, två par silvertärna och ett par strandskata på samma tak. För dessa krävs särskilt tillstånd från länsstyrelsen för att bon ska få undanröjas.
När inventeraren anlände till lokalen den 3 juli var två vitklädda personer i färd med att samla ihop mossa och fågelbon. En annan ornitolog tillkallades, saneringsarbetarna uppmärksammades, åtgärden avbröts och kontakt togs hamnens driftchef samt kommunens fastighetschef. Såväl kommunen som saneringsföretaget beklagade sedermera det inträffade. Ett tiotal bon av fisktärna fanns kvar vid ny kontroll den 11 juli, men likväl gick större delen av fågelkolonins häckningsresultat förlorat och vi kan konstatera fullbordat artskyddsbrott. Sådana straffas oftast med dagsböter, men grova artskyddsbrott kan ge fängelse som påföljd. Någon polisanmälan har inte lämnats in, men händelsen fick stor uppmärksamhet och spreds via TT (Tidningarnas Telegrambyrå) till exempelvis Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen.
Vi hoppas med detta inlägg minska risken för att liknande händelser ska inträffa framöver och rekommenderar alla som erfar situationer där fåglar uppfattas som problem att kontakta kunniga ornitologer (till exempel oss på BirdLife Sverige). Välkomna!
