Jordbruksfåglar - Åtgärder för att gynna sånglärkan
Det går dåligt för fåglarna i odlingslandskapet. Och det är inte bara fåglar som far illa av det intensiva jordbruk som bedrivs på många håll, även insekter, groddjur och många växter får sina habitat ödelagda.
Typiska jordbruksfåglar som tofsvipa, storspov och sånglärka har gått tillbaka kraftigt. Det visar bland annat data från Svensk Fågeltaxering. Men trenderna kan brytas och vi kan alla vara en del i den omställningen genom att välja naturbeteskött och ekologiskt odlad mat. Vi kan köpa en lärkruta till gagn för många arter.
Mängden bekämpningsmedel i jordbruket behöver minska och vi skulle behöva få tillbaka delar av det småbrutna landskap som förr karakteriserade odlingsbygden med hävdade gräsytor, betesdjur, naturliga småvatten och ordentliga kantzoner.
Under våren lägger vi på birdlife.se fokus på tre stycken jordbruksfåglar och deras utmaningar. Du har kunnat läsa om dem i vår medlemstidning Vår Fågelvärld nr 2 i år och under de kommande veckorna kommer du varje torsdag kunna läsa längre fördjupande texter om sånglärkan, tofsvipan och storspoven. Under de veckorna har du även möjlighet att vara en del i räddningen av dessa arter genom att stödja fågelskyddsarbetet inom jordbruksområdet.
Swisha gärna ditt bidrag!
Åtgärder
Sånglärkan är en art som man med relativt enkla medel kan gynna i det moderna jordbrukslandskapet, med anläggande av trädor (vilande åkrar) och kantzoner, diken och bevuxna körvägar som populära födosöksplatser och där häckning leder till framgång. En annan sak som sånglärkan uppskattar är omväxling, ju mer varierad vegetation, desto bättre. Sånglärkans tid för häckningsbestyr är cirka 32 dagar från äggläggning till dess att ungarna är flygga. Här kan det vara viktigt med en reducering av antalet skördar/putsningar på kultiverade gräsmarker och trädor, och en större tidsram mellan skötseltillfällena för att förbättra produktionen av ungar. Det är viktigt att dessa 32 dagar faller in väl i förhållande till tider för skörd av grödor, ensilage, hö och putsning av trädor. Skötseln är också en viktig faktor som kan skapa lämpliga förhållanden för omläggningar (då många bon rövas). Skörd och putsning kan därmed resultera i en högre häckningsframgång än om ingen skötsel alls genomförts. Så där landskapet växter igen kan hävd och röjning ha en positiv effekt.
Du kan vara med och rädda sånglärkan – skänk en gåva via Swish
Betala in valfritt belopp (skriv Jordbrukskampanj som meddelande) till:
123 – 900 56 53
När du swishar till en organisation med ett 90-konto så visas en röd sida med ett hjärta i appen som bekräftelse på din gåva. Stort tack!
Åtgärder som kan öka tätheten av sånglärka i sädesåkrar är viktiga för bevarandet av sånglärkan eftersom en stor del av populationen finns just i dessa fält. När sånglärkans ungar kläckts där, jobbar föräldrarna febrilt med att förse dem med insekter, larver och spindlar. Eftersom sånglärkan både lägger sitt bo och söker efter föda mitt i åkern skulle man kunna tro att maten går att plocka alldeles intill boet. Så är det emellertid inte. Föräldrarna vill helst flyga minst 50 meter från boet för att samla mat till ungarna. Det finns lyckosamma exempel på åtgärder för att underlätta för fåglarna genom så kallade ”lärkrutor”, det vill säga små osådda markytor mitt i åkern, som bevisat gynnar sånglärkans chanser att hitta mat och boplats.
Ännu en bra åtgärd är när oekologiskt brukad jordbruksmark ställs om till ekologisk odling, vilket är något som gynnar sånglärkan och den biologiska mångfalden. Det är även en omställning helt i linje med det nationella miljömålet ”Ett rikt odlingslandskap”, vilket i sig innefattar delmål som strävar mot en ekologisk produktion i slättbygd. Under de senaste tio åren har den ekologiska produktionen ökat långsamt, från cirka åtta procent till dagens cirka 13 procent av den totala åkermarksarealen i slättbygd.
Med ekologisk odling får vi minskad användning av naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel, en minskning som har en direkt positiv inverkan på den biologiska mångfalden. Det gynnar sånglärkan, som far illa av det konventionella jordbruket med dess stora inslag av kemiska bekämpningsmedel som påverkar insektsmängderna negativt. Att gynna insektsfaunan i jordbrukslandskapet gynnar också en hel rad andra arter inom vitt skilda organismgrupper som till exempel fjärilar och bin.
Nästa del är den avslutande delen om arten sånglärka. Då kommer du kunna läsa mer om vad vi på BirdLife Sverige gjort hittills för att rädda arten och vad vi hoppas på i framtiden för att vända den negativa trenden för sånglärkan.
