Jordbruksfåglar – framtiden för storspoven
Det går dåligt för fåglarna i odlingslandskapet. Och det är inte bara fåglar som far illa av det intensiva jordbruk som bedrivs på många håll, även insekter, groddjur och många växter får sina habitat ödelagda.
Typiska jordbruksfåglar som tofsvipa, storspov och sånglärka har gått tillbaka kraftigt. Det visar bland annat data från Svensk Fågeltaxering. Men trenderna kan brytas och vi kan alla vara en del i den omställningen genom att välja naturbeteskött och ekologiskt odlad mat. Vi kan köpa en lärkruta till gagn för många arter.
Mängden bekämpningsmedel i jordbruket behöver minska och vi skulle behöva få tillbaka delar av det småbrutna landskap som förr karakteriserade odlingsbygden med hävdade gräsytor, betesdjur, naturliga småvatten och ordentliga kantzoner.
Under våren lägger vi på birdlife.se fokus på tre stycken jordbruksfåglar och deras utmaningar. Du har kunnat läsa om dem i vår medlemstidning Vår Fågelvärld nr 2 i år och under de kommande veckorna kommer du varje torsdag kunna läsa längre fördjupande texter om sånglärkan, tofsvipan och storspoven. Under de veckorna har du även möjlighet att vara en del i räddningen av dessa arter genom att stödja fågelskyddsarbetet inom jordbruksområdet.
Swisha gärna ditt bidrag!
Storspoven och landskapet
Få fågelarter har väl satt sin prägel på svenska vårmorgnar och -kvällar på samma trolska sätt som den folkkära storspoven. Du har fortfarande en hyfsad chans att höra dess karakteristiskt bubblande sång i Norrlandskustens jordbruksbygder eller på Öland och Gotland, men i många andra delar av landet är storspoven på väg att försvinna som häckfågel. Generellt pekar kurvan stadigt nedåt för arten. Spoven är kopplad till ett varierat, rikt jordbrukslandskap, som det är nödvändigt att försöka återetablera om vi ska kunna ha kvar den i framtiden.
Med sin litet högdragna hållning och spatserande gångstil slår storspoven flera rekord: den långsmala, böjda näbben mäter över en decimeter och vingspannet på omkring en meter gör fågeln till Europas största vadare. Honorna väger nästan ett kilo och är stora som fiskmåsar. Men allra mest karakteristisk är kanske den ihärdiga sången, som startar lågt med långa flöjtande toner men strax övergår i ett bubblande, extatiskt crescendo.
Storspoven häckar på öppna myrar, ängar, hedar och jordbruksmark över större delen av landet utom fjällen. I tusentals år har vårt svenska landskap varit mosaikartat med omväxlande skogar, sjöar, våtmarker och öppen gräsmark. Variationen i det äldre jordbrukslandskapet har gynnat en rik mångfald av arter knutna till öppen gräsmark, däribland storspoven och de småkryp som den lever av.
Du kan vara med och rädda storspoven – skänk en gåva via Swish
Betala in valfritt belopp (skriv Jordbrukskampanj som meddelande) till:
123 – 900 56 53
När du swishar till en organisation med ett 90-konto så visas en röd sida med ett hjärta i appen som bekräftelse på din gåva. Stort tack!
Vad vi hoppas på i storspovens framtid
Djur som kor och får och produktionen kring dem är ekonomiskt viktiga för jordbruket i Sverige, med över en fjärdedel av det totala produktionsvärdet. Men betande djur och foderproduktion har även en central roll för det öppna landskapet och dess variation, särskilt i mellan- och skogsbygderna.
En återupptagen hävd med ökad betesdrift har potential att gynna både biologisk mångfald och flera ekosystemtjänster i vårt svenska jordbrukslandskap. En livskraftig djurproduktion är en förutsättning för att vi ska kunna uppnå de nationella miljömålen ”Ett rikt odlingslandskap” och ”Ett rikt växt- och djurliv”. För storspovens del, och många andra arter, är det mycket viktigt att ett småskaligt jordbruk med diken och närhet till vatten och våtmarker kan leva kvar i norra Sverige i de områden där spoven ännu finns kvar. Inte minst strandängsbete är gynnsamt.
I spannmålsbygder bör andelen vall och betesmark öka, men där man vet att storspoven häckar bör man försöka skjuta upp den tidiga vallskörden tills häckningen är över. På mindre fält kan det också fungera att jordbrukaren går en runda fram och tillbaka i fältets mitt före slåttern och sedan väntar en stund så att ungarna hinner ta sig ut därifrån.
Ett sätt för dig som konsument att gynna både storspoven och ett varierat jordbrukslandskap är att välja naturbeteskött och ekologiskt kött från lamm och ko i butiken, delta i REKO-ring (lokalt organiserad direkthandel mellan småskaliga producenter och konsumenter) eller handla direkt av bonden. Även om vi behöver dra ner på köttkonsumtionen av klimatskäl är det viktigt att det nötkött vi ändå äter kan bidra till att upprätthålla de öppna markernas biologiska mångfald, för vilken storspoven är en god ambassadör.
Det här är den sista delen i artikelserien om jordbruksfåglar. Har du missat någon del, eller vill du läsa artiklarna igen? Du hittar alla fina texter om sånglärkan, tofsvipan och storspoven under nyhetsartiklarna här på hemsidan.
Vi vill passa på att tacka alla som swishat ett bidrag till det viktiga arbetet för att rädda de hotade fåglarna i vårt svenska jordbrukslandskap. Tack för din insats, du gör skillnad!
