Julkalender 19/12 Skata
Julkalender! Skata – 19 december
Om det inte varit för skatans levnadssätt hade nog många sett den som en av våra allra vackraste fåglar. Den är grafiskt elegant i svart och vitt, och i solsken skimrar framför allt stjärtfjädrarna i regnbågens alla färger. Men den kan nog sägas lida av sitt rykte, och då handlar det inte om att den är tjuvaktig. Det är en myt. Nej, snarare är det för att den gärna tar andra fåglars ägg och ungar som den inte är populär. Som kråkfågel är den också bra på att lösa problem och hitta mat på alla möjliga platser. Många är nog de som råkat glömma en soppåse på trappan bara för att strax därefter finna att skatorna öppnat den och spritt ut innehållet över omgivningen.
Det finns också flera berättelsen om hur skator suttit och iakttagit folk som påtat i en trädgård eller ägnat sig åt andra sysslor. Så snart personen i fråga försvunnit utom synhåll, har skatan varit framme och undersökt platsen. Av det skälet bör man som trädgårdsägare också undvika att försöka leta upp småfåglars bon i buskar och snår. Det kan ju sitta en skata någonstans och hålla koll på ens förehavande.
I vår del av världen är skatan starkt knuten till människan. Den förekommer nästan uteslutande i anslutning till där vi bor och verkar. Går man ute i skogen och ser en skata komma flygande, kan man vara säker på att det finns bebyggelse någonstans i närheten. Så är det inte i Nordamerika, där en nära släkting till vår skata lever. De nordamerikanska skatorna förekommer i betydligt högre grad än våra även ute i vildmarken.
Likt gårdagens kaja kan även skatan leva i långa relationer. Ett skatpar mutar in ett område där de bygger sitt bo och där de ofta uppehåller sig även resten av året. Men det är inte alltid de klarar av att hålla stånd mot inkräktare. Unga skator slår sig nämligen ofta samman i vad som närmast kan beskrivas som ungdomsgäng. Dessa flockar som drar runt i trakten och kan göra livet riktigt surt för de etablerade paren.
Skatan är allätare och äter i princip allt som dukas fram på fågelmatningarna. Ofta fyller de näbben och flyger iväg för att gömma maten – de hamstrar. Men till skillnad från mesar och nötskrikor hamstrar inte skatorna för att klara perioder långt fram i tiden utan den gömda maten utnyttjas ganska snart.
Text: Anders Wirdheim
Foto: Göte Gustafsson
