Julkalender 23/12 Talgoxe
Julkalender! Talgoxe – 23 december
Under de år som vi genomfört räkningen ”Vinterfåglar Inpå Knuten” har talgoxen varje gång varit den art som det setts flest individer av. Därför borde den ju komma i morgon och inte idag, men det finns ett särskilt skäl till att vi viker själva julafton för en annan fågel.
Talgoxen toppar listorna i nästan samtliga län. Det finns undantag från detta, exempelvis ligger pilfinken ofta i topp i Skåne och domherren i Jämtland, men talgoxen är alltid med i toppskiktet – var i landet vi än befinner oss. Men så är också talgoxen en generalist, vilket innebär att den trivs i många olika miljöer. Dessutom finner den sig väl till rätta i närheten av människor.
Men varför kallas då denna vanliga och även tämligen folkkära fågel för något så märkligt som talgoxe? Namnet har den burit sedan början av 1700-talet. Det första ledet är inte svårt att första. Liksom andra mesar är talgoxen förtjust i talg, och det var säkert något man lade märke till redan i det gamla bondesamhället. Lokalt har den även kallats talgmes, talgsmack, talgtita och talghatt. Men oxe? Någon likhet med ett nötkreatur har den ju inte. Från början var det nog inte oxe utan kanske snarare ”hoxe”. Det ansåg i alla fall Ivar Hortling, en finlandssvensk fågelboksförfattare. Hortling hävdade att hoxe i detta sammanhang betydde glupsk. Och visst kan en talgoxe uppfattas som glupsk när den med frenesi ger sig på att hacka i ett upphängt talgstycke.
En annan egenhet som talgoxen har är att den börjar sjunga väldigt tidigt. I södra Sverige kan man ibland höra den redan någon dag efter vintersolståndet, särskilt om solen skiner och det är dagsmeja. Då hörs talgoxens filande, trestaviga ”titti-fy, titti-fy” eller det tvåstaviga ”ti-ty, ti-ty”. Nu är vintersolståndet passerat för denna gång, så skärp hörseln nästa gång solen tittar fram. Kanske kan solstrålarna locka fram lite vårkänslor hos en talgoxe i trakten?
Vid fågelmatningen äter talgoxen allehanda frön som solros- och hampfrön samt jordnötter. Den är också förtjust i fett i olika former – talg, ister, fläsksvålar, margarin, talgbollar med mera. Sommartid är det framför allt larver av olika småfjärilar som står på menyn, och det är avsevärda mängder som konsumeras av en talgoxefamilj. Det kan vara värt att ha i åtanke.
Text: Anders Wirdheim
Foto: Arkivbild
